Vanishing Waves
Regi: Kristina Buozyte
I rollerna: Marius Jampolskis, Jurga Jutaite, Frédéric Andrau m.fl.

Välkommen till en resa ner och in i det undermedvetna – för att inte säga det fullständigt abstrakta. Lukas (Marius Jampolskis) blir tillfrågad av ett internationellt forskarteam om han kan tänka sig att delta i en vetenskaplig undersökning angående nya rön för att hjälpa personer som befinner sig i koma. Han tackar ja till erbjudandet, huvudet rakas, och han får ta på sig en huva med elektroder kopplade till en dator. Sedan placeras Lukas i en flyttank. Han uppmanas att berätta i detalj om sina upplevelser. Efter en stund börjar det hända saker i flyttanken – saker han bara kunnat drömma om och som förändrar hans liv för alltid.

Sci-fi-filmer från Litauen tillhör knappast det som visas mest på våra biografer. Vanishing Waves är dock ett av dessa mycket få undantag. Regissören Kristina Buozyte levererar en nästan 70-talsdoftande filmupplevelse som närmast kan beskrivas som en korsning mellan Tarkovskys Solaris och Gondrys Eternal Sunshine of the Spotless Mind, något som både Fassbinder och von Trier gärna hade varit delaktiga i. Vanishing Waves är både drömsk, vacker och påtagligt psykedelisk i sina bästa abstrakta stunder, dock är inte skådespelarmaterialet av lika bra kvalitet som berättelsens originalitet. Det här är Buozytes bara andra långfilm men fortsätter hon att med stigande kvalitet leverera filmer kan vi med största säkerhet förvänta oss något riktigt riktigt bra i framtiden. Tänk en väl tilltagen budget, några riktigt bra skådisar och ett originellt manus. Då kan det mycket väl bli både en och flera Oscarsstatyetter med hemvist Litauen.