The Riot Club
Regi: Lone Scherfig
I rollerna: Sam Claflin, Max Irons, Jessica Brown Findlay, Douglas Booth, Holliday Grainger, Ben Schnetzer, Sam Reid, Tom Hollander, Matthew Beard

Premiär 13 februari på Bio Roxy.

Oxford universitet. Här matas framtidens hjärnor med nyttig kunskap. Men denna studieort hyser betydligt mer än bara krävande studier – nämligen fester. Det finns omtentor, men inte omfester …

Tunga tentor avhjälps med episka fester där champagnen flödar. Ju vildare desto bättre och bäst av alla på att festa är The Riot Club. Men klubben är inte till för alla utan endast ett utvalt fåtal. Tio stycken ska de nämligen vara, medlemmarna. Inte fler, inte färre. Och enbart män från den engelska överklassen. Klubben har funnits sedan början av 1800-talet och nu ska den få två nya medlemmar. Alistair (Sam Claflin) och Miles (Max Irons) heter de och nu vankas det initieringsriter. Utförliga sådana. The Riot Club har därför hyrt festvåningen på en lokal pub för det ändamålet, men allt spårar ur under kvällen. Fullständigt.

The Riot Club är baserad på en pjäs, Posh, av Laura Wade och hon har även fått göra bearbetningen till film. Här får vi följa en bunt bortskämda överklasslynglar som tror sig stå över både rättvisa och etikett. De gör verkligen som de vill, eller?

Personligen tror jag att den här filmen hade blivit ännu bättre om den enbart hade utspelat sig på puben och med några förklarande flashbacks som berättarstöd. The Riot Club i regi av den danske regissören Lone Scherfig är lite som If… En ung Malcolm McDowell möter Michael Hanekes Funny Games, fast applicerat i universitetsmiljö. Otäckt och brutalt. Och, ja, om någon undrar så är självfallet Max Irons son till Jeremy Irons.