ÖSK:s akademi har nyligen dragit igång verksamheten för 2020 och som huvudtränare för den äldsta åldersgruppen, P19, hittar vi återigen Rickard Torstensson som nu gör sitt tionde år inom ÖSK-familjen. I två separata artiklar ska vi tillsammans med Rickard försöka reda ut frågor som “varför släpper inte ÖSK fram talanger?”, “varför slutar så många unga med fotboll?” och inte minst – “vilka är de största talangerna ÖSK har just nu?”.

Hur tufft är det egentligen att ta sig från ÖSK:s akademi hela vägen upp i A-laget. Är det ett klassiskt nålsöga?

– Det är ett nålsöga absolut, men det är olika faktorer som avgör. Vilka ambitioner har klubben? Vad föredrar tränaren? Men pratar vi rent generellt är det svårt att ta steget från U19.

Vi kommer in på exemplen med Helmer Andersson och Niclas Bergmark som båda tog plats i A-truppen förra året. Rickard poängterar dock att det viktigaste ändå är att spelarna får en bra utbildning eftersom de flesta kommer att gå vidare till andra klubbar.

– Och de senaste tre åren har vi haft 15 spelare i klubbar i division ett och två som kommit från oss. Det glömmer man lätt bort när man säger att vi inte får upp unga spelare, menar Rickard.

Några kanske invänder och menar att ÖSK:s akademi då utbildat åt andra och inte sig självt men Rickard ser det i ett längre perspektiv.

– Titta på Erik Björndahl och Daniel Björnquist, de är exempel på att du kan komma tillbaka och bli allsvensk spelare senare. Även Nordin (Gerzic, reds. anm.) gick den längre vägen. Möjligheten finns alltid att komma tillbaka senare, menar Rickard och skyndar sig att tillägga:

– Och bara för man lämnar ÖSK så tappar vi inte kollen på dem.

Men är det inte ett minus för ÖSK att spelarna måste fortsätta sin utbildning någon annanstans? Saknas det inte något i ÖSK:s akademi då?

– Nej, så här ser det ut överallt. Får man fram en spelare per år till A-laget så är det en framgång i alla klubbar. Och ingen klubb vill lyfta upp spelare bara för att det ska se bra ut.

Målen är högt satta, en del skulle kanske till och med säga ‘för högt’, men Rickard verkar inte skygga för utmaningen.

– Det långsiktiga målet är att år 2023 så ska 50% av spelarna i A-laget vara egna produkter.

Han ler samtidigt som han uttalar det, väl medveten om hur högt man lagt ribban, men sett till förra året känns det inte helt omöjligt.

Men det är ett högt satt mål?

– Ja, och samtidigt roligt att ha något att jobba mot. Men då behöver klubben också ge resurser för det. Och sedan behöver man inte gå direkt upp i A-laget. Man kan komma till oss via ett annat lag. Det är därför vi ser Nordin som en ÖSK-produkt.

ÖSK har under en lång period fått mycket kritik för att inte satsa på unga och lokala talanger. Men nu har det skett ett trendbrott och dessutom blir allt fler talanger utanför klubben intresserade av att söka sig hit.

– Vi har ett rotationssystem där olika spelare får komma upp och träna med A-laget så att vi har minst två spelare i A-lagsträning året runt. Och det har gett eko i Sverige. Jag har aldrig fått så mycket mejl från spelare som vill komma till oss som den här hösten och vintern, hävdar han.

”Jag har aldrig fått så mycket mejl från spelare som vill komma till oss som den här hösten och vintern”

Vi pratar vidare om ungdomarna och om utmaningarna för ungdomstränarna. De ska inte bara ge en bra fotbollsutbildning och hjälpa till att förädla dessa talanger, de måste också försöka hålla dem fokuserade och motiverade. En av utmaningarna de senaste åren har varit att få dem att fortsätta spela fotboll. Många väljer att sluta i förtid vilket har varit ett bekymmer för klubbarna. Rickard tror sig ha identifierat en av anledningarna till detta.

– När jag spelade fotboll som ung var det bara kul, vi spelade ute på gården och tyckte bara det var roligt att spela. Nu blir det mer seriöst i allt yngre ålder och många tröttnar på hetsen, det blir en fotbollsmättnad i yngre åldrar idag. Jag läste nyligen någonstans att förr var det status om en familj hade bil – idag är det status om du har en son som spelar fotboll.

Så de har ett större tryck från omvärlden idag?

– Ja, de slutar dels för att det kanske inte är roligt längre och dels för att det känns som ett misslyckande och då för att omgivningen tycker att det är ett misslyckande. Jag tror de flesta spelare tycker att “jag har gjort allt jag kan” men att andra, föräldrar och agenter, lägger det på spelaren att den inte varit så bra den kan.

Del två i vårt samtal med Rickard Torstensson publiceras den 3 mars. Då pratar vi mer om akademins upplägg och vad som egentligen kännetecknar en riktig talang. Och så får Rickard svara på frågan vilka spelar i ÖSK:s akademi som ligger närmast A-laget just nu.