Föreningen Örebro skateboard har funnits sedan 1997 och idag uppgår medlemsantalet till cirka 670 personer i olika åldrar. Föreningens tillkomst kom sig av att skejtarna i Örebro behövde ett samlat språkrör gentemot kommunen då det krävdes från tjänstemannahåll för att bli tagna på allvar som grupp.

Daniel Schön är föreningens ordförande och vi träffas ute i den lokal på CV-området som de närmaste åren ska inhysa Örebros skejtare under vinterhalvåret. Han har varit med länge inom Örebros skejtscen.

– Det var lite vilda västern på den tiden, minns han samtidigt som han visar den gamla industrilokalen och var de olika ramperna ska placeras.

Lokalen de fått tillgång till är på 650 kvadratmeter och här är det meningen att de ska få hålla till under de närmaste två åren, sedan ska den rivas. Innan det sker hoppas Daniel att de ska få komma in i den drygt 1 500 kvadratmeter stora byggnaden ett stenkast bort, som kommunen har flaggat för att de vill ha in dem i. Men det ligger en bit in i framtiden så fokus just nu ligger på att få i ordning den här lokalen till invigningen.

När Totally Örebro kommer på besök är de två stycken som jobbar febrilt. Daniel pekar och gestikulerar när han förklarar hur de tänkt placera ramperna. Utöver åkytan kommer det att bli en kiosk med servering och uppe på taket av den ska föräldrar och kompisar kunna titta på åkarna.

Det finns onekligen potential i lokalen som nu återigen gör det möjligt för Örebro skateförening att bedriva verksamhet under hela året igen. Det har inte alltid sett ut så.

När föreningen startade fanns varken park eller lokal och den första sommarlösningen blev Vasaskolans skolgård, minns Daniel. Påföljande vinter fick de tillgång till en gammal garagelokal bakom Stadsbiblioteket. Där fick de bli kvar två vintrar och under den perioden började de bygga tillfälliga ramper på den plats där Skejtparken är idag. Först år 2000 fick de flytta in i den klassiska Brädcentralen på Östra nobelgatan och där blev man kvar 18 år trots trångboddhet och värmeproblem.

– Tävlingar och event är motorn för vår dagliga verksamhet och därför var det tråkigt att vi ganska snabbt blev tvungna att säga nej till större tävlingar. Det behöver vi inte nu. För oss handlar det om att öka attraktionskraften och skapa goda förebilder för ungdomarna, det är därför vi gör det här, slår Daniel fast.

Även under utomhussäsongen har man haft problem. 2004 började man på allvar att ropa efter en permanent lösning i form av en skejtpark. Det skulle dröja tio långa, hårda år innan Skejtparken på söder kunde invigas 2015.

– Vi fick flytta utomhusdelen hela tiden och var runt på Mikaelsskolan, Engelbrektsskolan, Karro och många fler, berättar Daniel.

Trots svårigheterna med lokaler och åkytor i olika perioder menar han att Örebro ändå har lyckats bygga upp ett gott rykte ute i Skejtsverige.

– Örebro har producerat många bra skateboardåkare med tanke på förutsättningarna och den historiken har man med sig som åkare från Örebro. Vi har aldrig varit som i storstäderna, vi har inte företagsklimatet eller organisationerna som finns där. Istället har vi alltid varit våra egna och det är därför vi har så gott anseende ute i landet, berättar han.

Enligt Daniel är bilden av Örebro ute i landet att man har en egen stark scen, ett stort engagemang och framför allt en stark gemenskap.

– Vi står för något äkta utifrån skejtarnas perspektiv. Det är en fördel för föreningen att kunna bygga vidare på det unika vi har.

Han tar Malmö som exempel på skillnaderna.

– Malmö har kommit otroligt långt i utvecklingen och ses som skejtens huvudstad i Europa. Vi ska erbjuda något annat än i Malmö, blir det vi gör för organiserat så begränsar det öppenheten.

Just nu får man extra draghjälp av att en av cityåkningens största fixstjärnor bor i Örebro.

– Alla drar nytta av att han är här och han drar också nytta av det så det är bra för alla.

Ju mer Daniel berättar och förklarar, desto mer förstår jag att skejtsporten är unik på många sätt. Det är inte alltid den som är bäst rent tekniskt som blir den största stjärnan. Även image och framtoning avgör hur långt man når.

– Nivån på åkningen är viktig men den blir sekundär, förklarar Daniel och fortsätter: I regel tävlar man under uppbyggnadsfasen av sin karriär. Man bygger upp sitt namn gentemot publik, följare och sponsorer via framförallt tävlingar och videoklipp.

Så småningom kommer åkarna till en slags brytpunkt, berättar han. Det är då de antingen sponsras och kan ägna allt åt skejtkonsten eller behöver börja jobba och därmed inte kunna ägna lika mycket tid åt sporten. Det är därför skejtarna slår igenom relativt tidigt, menar han.

– Det är väl vanligare att bli känd som 12-åring än som 25-åring.

Överlag har mycket hänt de senaste decennierna och bilden av skejtsporten som underground och anarkistisk börjar tvättas bort. Idag är den accepterad som en legitim sport, politiker och företag ser föreningarna som vilka som helst i föreningssvängen.

Kan skejtsporten stå lika stark utan undergroundstämpeln?

– Skejten är så stark som alternativ community att den alltid kommer att finnas kvar.

Han förklarar vidare att det framförallt är tävlingsdelen som förändrats. Den har blivit mer organiserad och professionell.

– Numera arrangeras tävlingar på ett annat sätt än tidigare. Skateboard blir en OS-gren år 2020 och många tävlingar går redan nu under Riksidrottsförbundet. Tidigare handlade det mer om inbjudningstävlingar. Det man behöver göra nu är att sätta ett regelverk som gäller överallt där man bestämmer hur bedömningen skall ligga.

Örebros goda rykte har byggts upp under lång tid men hur ser det ut med återväxten inom Örebroscenen?

– Örebro har haft några fixstjärnor men de börjar bli ”gamla”. Det finns några yngre som kan slå igenom och där har föreningen en jätteviktig roll att spela för att dessa ska nå ut.

Örebro skateboard har idag verksamhet för åldrarna 6 till 25 år. Föreningen anordnar återkommande skejtskolor där nybörjare får lära sig skejtens grunder och hur man på ett säkert sätt åker tillsammans med andra. Dessutom arrangerar man tävlingar och skejtläger där deltagarna kommer både från Sverige och utlandet. Den nya skejtlokalen på CV-området blir alltså nödvändig för att de ska kunna erbjuda meningsfulla aktiviteter under vinterhalvåret.

Varför ska man välja just skejt?

– Det utvecklar individen och du är själv drivande i din egen utveckling. Skejt är också inkluderande, man åker visserligen för sin egen skull men man gör det tillsammans.

Den 16 februari öppnar de upp dörrarna om allt går som det tänkt. Då kommer det politiker, representanter för näringslivet och förstås en massa skejtare dit för att inviga lokalen. Örebro skateförening har onekligen kommit långt sedan de där tidiga åren i slutet av 1990-talet.