Fem förluster, bara elva gjorda mål och näst flest insläppta mål. Det var ingen munter läsning när jag beskådade tabellen efter nio omgångar. Det vore en underdrift att säga att Örebro SK:s säsongsinledning varit torftig.
Besvikelse känns dock inte helt passande, men när de här raderna skrivs någon dag efter Norrköpings-drabbningen, är ’katastrof’ ändå ett för starkt ord. Mycket beror förstås på förväntningarna och de är höga i den här stan – Närke-frasen ”Dä går aldri..” till trots. Men för att benämnas katastrof borde de svartvita såväl underträffa förhandstipsen som ligga en bit från fast mark i tabellen. Det gör man inte. Man har förvisso samlat ihop fem förluster men man har trots allt två oavgjorda och två segrar – en av dem mot AIK som man på förhand ska vara glad om klubben tar en pinne ifrån. Många förhandstips har dessutom placerat ÖSK på kvalplats eller lägre inför säsongen.
Även om Allsvenskan är ”världens jämnaste liga” (det är den inte, men ett bottenlag har säkert lite större chans att någon gång vinna mot ett topplag än i många andra ligor) så finns det ändå en hyfsat tydlig ranking. Därmed måste man också ta spelprogrammet i beaktande när man bedömer hur usel en säsongsinledning är. Rimligt vore att hävda att Örebro SK har underpresterat sett till att man borde ha tagit sju poäng till i matcherna mot Falkenberg, AFC och Kalmar. Samtidigt är det lika rimligt att säga att klubben har överpresterat mot AIK vilket gett tre ”extra” poäng. Det gör att det där tappet av förväntade poäng minskar till fyra. Hade man fått de poängen hade man innehaft den där mittenplaceringen som också är rimligt att förvänta sig av klubben. Sedan kan och bör man hoppas på, och drömma om, mer men det är en annan sak.
Nästan en tredjedel av Allsvenskan 2019 är spelad och med starten som blivit känns det givet att Örebro SK i sämsta fall kommer få kämpa för nytt kontrakt och i bästa fall få harva i ingenmansland i tabellens mittenskikt. Därför kan det behövas andra motiverande mål under säsongen och här ska ni få ett som jag blev uppmärksammad på för en tid sedan.
I Allsvenskans maratontabell ligger de svartvita inför säsongen poängmässigt precis utanför en meriterande top tio-placering. När årets säsong är färdigspelad är det fullt möjligt att man har tagit klivet in på den där topplistan, om man rycker upp sig.
För att gå upp på topp tio krävs ytterligare 22 poäng, eller 30 poäng totalt, vilket inte borde vara någon svårighet om laget presterar som förväntat. Listar man tabellen efter spelade säsonger har ÖSK redan passerat Gais som i år spelar i Superettan. Tar man de här poängen passerar man Gais även poängmässigt. Förra året tog man exempelvis sin nionde plats på 35 poäng och det skulle alltså räcka med marginal för att avancera i maratontabellen.
Till sist kan jag konstatera att trots kräftgången, trots mediokra insatser från laget och trots den skrala poängskörden så här långt så finns det hopp, en strimma av ljus i mörkret. Och den som leder ljuset till planen är den som kanske behövs mest när det krisar – lagkaptenen Nordin Gerzic.
De senaste matcherna har jag sett honom skapa ytor, hitta passningsvägar framåt och hålla i bollen på ett sätt som jag inte sett honom göra på några år. Hans andra halvlek mot Norrköping visade på en form som sportklubben kommer att behöva honom i under fortsättningen. Det sa även exempelvis Östersunds tränare Ian Burchnall för ett tag sedan.
– Jag såg Norrköpingsmatchen, i andra halvlek där var han briljant, sa han bland annat om Gerzic i en intervju med fotbollskanalen.se.
Sedan den här texten publicerades har ÖSK mött Östersund på bortaplan. Ian Burchnall lyckades alltså inte varna sina spelare för Nordin Gerzic som blivit en inspiration för sina lagkamrater. Segern gjorde mig allt mer övertygad om en sak – sportklubbens marsch mot högre placeringar i såväl årets tabell som maratontabellen börjar med en lagkapten och mittfältsmotor i gammal god form. Det ser ut som att man kommer att ha just det.
