Mina päron
Regi: Èric Besnard
I rollerna: Josiane Balasko, Gérard Jugnot, Clovis Cornillac, Pierre Richard, Ibrahim Burama Darboe, Magaly Berdy, Anne Charrier, Joseph Besnard

Biopremiär 25 april.

Olga (Josiane Balasko) är en tant med krut i. Hon säger vad hon tycker och väjer inte får något eller någon. Hon gör det så till den milda grad att hennes son Maxime (Clovis Cornillac) tvingas hämta henne från polisen och häktet efter ett handgripligt bråk med en störande granne. Det är även då den konkurshotade ambulansföraren Maxime (”jippi” för privata alternativ inom vården) upptäcker att hans far och mor inte längre bor ihop. Det blir inte bättre när han också får veta att pappa Jacques (Gérard Jugnot) klär ut sig till tomte och springer runt som det i trädgården. Att han även gömmer flyktingar kommer liksom inte heller som någon direkt överraskning.

Mina päron (i original Mes héros) är en fransk komedi med sedvanlig galghumor och högt, maxat tempo. Regissören Èric Besnard förvaltar humorarvet efter Louis de Funes väl, även om Mina päron inte riktigt kommer upp i samma lössläppta vansinne som exempelvis Fantomasfilmerna. Personligen kunde Besnard gärna ha kunnat släppa in lite lite mera vansinne. Det hade absolut inte skadat en film som Mina päron ett dyft. Mina päron lär ha gått för fulla hus i Frankrike, men frågan är om den här filmen får samma genomslagskraft i vår lilla del av världen. Dock handlar det om ett stabilt hantverk med genomgående habila insatser av skådespelarna. Soundtracket innehåller det rejält Aretha Franklin-doftande soulstänkaren Today’s the Day av Christophe Julien. Det är en låt man automatiskt blir glad av och rycker det inte i benen av den låten innebär det några verkligt allvarliga medicinska fel hos lyssnaren.