Mattias Jägerskogs engagemang för kommunikation och miljö resulterade i att han 2007 startade samåkningsgruppen Skjutsgruppen på Facebook. På Samåkningsdagen 26 oktober 2012 firade gruppen fem år. Vi träffade Mattias för att få reda på lite mer om Skjutsgruppen och deras syn på samåkning.
Vad är Skjutsgruppen för något?
– Det är en social samåkningsrörelse som finns på platser där människor lever sina liv online. Vi uppmuntrar till all form av miljövänlig samåkning och säger att det miljövänligaste alternativet alltid vinner. Dessutom tror vi väldigt mycket på samarbete och dialog mellan alla parter. Det är själva kärnan i samåkningen och en oerhört viktig del i Skjutsgruppen.
Varför startade du Skjutsgruppen och hur började det?
– Det började faktiskt som ett socialt experiment. Jag var delaktig i olika miljö- och samåkningsinitiativ sedan tidigare. Samåkning på nätet är ingenting nytt, så vi är inte alls unika på det sättet. Men 2007 kom Facebook och eftersom jag var intresserad av kommunikation och miljöfrågor ville jag experimentera lite med det där. Så jag startade en grupp och bjöd in mina vänner, som bjöd in sina vänner, som bjöd in sina vänner och alla ställde frågan ”Vill du samåka med mig?”. Nu firar vi fem år, har 30 000 användare i Sverige och Europa och finns förutom på Facebook även på Twitter, LinkedIn, Bloggy och Couchsurfing.
Vad har gjort er så populära?
– Vi är en generation som blivit miljömedveten och jag tror känslan hos många av oss är att denna medvetenhet måste få praktiska konsekvenser. Att dela fordon blir en praktisk handling och ett praktiskt uttryckssätt för vår syn på miljön. Det i kombination med att vi nu har fattat grejen med dialog via sociala nätverk gör Skjutsgruppen väldigt populär.
Ni har delat ut äpplen till folk som åker kollektivt, skrivit egna sånger, är miljömedvetna och hyllar gemenskapen. Är ni en modern hippierörelse?
– Mja, haha! Det är bredare än så, skulle jag säga, även om jag förstår vad du menar. Vi samlar tonåringar, unga vuxna, pensionärer, olika delar av samhället, folk med jobb, studenter och arbetslösa. Där någonstans finns en otrolig gemenskap och det mötet är så viktigt. Det finns en distansering i samhället just nu, rasismen breder ut sig till exempel, och vi behöver mer än någonsin motverka distanseringen genom att komma närmare varandra. Det är lätt att åka ensam i sin bil mellan hemmet och jobbet, jobba i åtta timmar, och sedan åka tillbaka till sitt hem utan att träffa människor man inte känner.
Men jag tror vi behöver sitta axel mot axel med okända ibland. Vi behöver överbrygga ålder, jobbsituation, var du bor och varifrån du kommer. Sittandes axel mot axel uppstår ett möte och det händer något i dialogen. Skjutsgruppen bidrar med så mycket mer än bara miljöaspekten. Det är ett offentligt rum öppet för alla.
Känner du dig stolt när du tittar på vad du har åstadkommit?
(Mattias skrattar och funderar över ordet ”stolt”)
– Ja. Jag är stolt över mina användare och vänner i gruppen. Och glad! Jag är väldigt glad för Skjutsgruppen.
Glad kanske är ett mer kollektivt uttryck jämfört med stolt?
– Precis. Så kan det vara. Som du märker är det ett stort ”Vi” i Skjutsgruppen. Alla är värda lika mycket. Utan användarna skulle vi inte vara någonting.
Hur ser framtidsplanerna ut?
– Nu i höst ska vi dra igång lokalgrupper. Vi vill testa om det funkar med samåkning även inom stadsgränserna och inte bara mellan olika städer. Sedan ska vi utveckla en egen digital plattform som vi har samlat in pengar till. Det ska bli spännande att se var det landar.