Det finns traditionella frisersalonger och mer moderna skönhetssalonger. Örebro har barbershops och andra lokaler där du kan piffa till dig från topp till tå. Men så finns det ibland ställen som sticker ut på ett alldeles speciellt sätt. Jessie’s Barbershop på Kungsgatan, till exempel.
Med mintgröna väggar fulla med retroposters och prylar, med klassisk rock’n’roll i högtalarna och med smittande leenden tar tjejerna på Jessie’s Barbershop hand om örebroarnas alla behov när det kommer till hår.
– Vi är raggarbrudar allihop, säger Jessie när vi är samlade i personalutrymmet på Jessie’s Barbershop.
Inlagt under glasskivan på bordet framför soffan finns tidningssidor där de medverkat tidigare. Två sidor är från Nollnitton. Ett reportage efter öppningen 2013 och nu när Jessicas salong fyller fem är vi alltså tillbaka.
– Vi har guldläge hela tiden, säger Jessica och hänvisar till att de trivs bra tillsammans och har mycket att göra.
De har uppenbarligen gjort något rätt.
– När jag gör något så kör jag bara i 120. Så visst trodde jag att det skulle gå, men kanske inte att det skulle gå så här bra, säger hon ödmjukt.
För drygt fem år sedan ville Jessica öppna något eget. Hon hade ett tiotal års erfarenhet som frisör redan men ville göra sin egen grej. Hon gick till bästa kompisen Anna och frågade om hon ville hänga på och när Anna sålde sin egen salong passade det bra. De saknade dock en hyrstol och på rekommendation av Anna blev Mikaela en del av den ursprungliga trion. Några månader senare anställde man Sara och när Ebba anslöt senare var bemanningen klar.
Idag jobbar de heltid allihop och de arbetar hårt för att kunna ta emot alla som vill komma till salongen. Tuffast är det för de manliga kunderna.
– Killarna gillar inte att boka så långt i förväg, säger Jessica och ler lite snett.
Femtiotalsestetiken går att finna i hela salongen. Och visst, det schackrutiga golvet och den turkosa pastellfärgen på ena väggen understryker det intrycket. Men för det skarpa ögat finns det även annat.
– Många tycker att jag nischat mig men det tycker inte jag. Det är inte bara retro här även om jag gillar retro väldigt mycket. Här finns stringhyllor och andra möbler för 60- och 70-talen. Och kylskåpet där är exempelvis nytt, säger hon och pekar.
Kylskåpet är nytt men tillverkat i äldre retrostil så det är väl en sanning med modifikation, tänker jag. Men även om mycket kan härröras till 1950-talets speciella estetik har Jessica rätt i att retro är en bättre beskrivning för en bredare vurm för äldre prylar och företeelser.
– Jag gillar det jag gillar, helt enkelt. Retro är min grej och gör man sin grej är det inte så svårt, säger hon och syftar på att salongen blivit så framgångsrik och omtalad. Faktiskt så omtalad att det kommer in turister bara för att titta på inredningen. Hur många skönhetssalonger kan kalla sig för turistmål?
Ingenting kommer dock gratis och Jessica betonar att det är en hel del slit som ligger bakom framgångarna.
– Jag kommer från arbetarklassen och jag tror på att jobbar man hårt så når man framgång. Och vi har slitit allihop, säger hon med eftertryck.
De beskriver sig själva som raggarungar och gemensamt är att de alla kommer från små orter; Hasselfors, Odensbacken, Sköllersta, Täby och Kopparberg. Ställen där de kommit i kontakt med, och växt upp runt, raggarkulturen. ”Att vara raggarunge är ett anställningskrav”, säger någon och skrattar.
– Min pappa ser till och med ut som Elvis, berättar Sara och de andra nickar instämmande.
Så starkt profilerad som Jessie’s barbershop är så kan man lätt förledas att tro att de har väldigt speciella kunder, men inget kunde vara mer fel.
– Vi har det breda spektrat av kunder. Vi har gamla kvinnor, heta kvinnor, skogsjobbare, affärsmän. Barn också, berättar jessica.
Tjänsterna som efterfrågas är lika vitt skiftande. Från den enkla toppningen, skäggbehandling till färgning eller slingning. Dessutom säljer de en del kläder och prylar. Jag frågar vad det är för kunder de ännu inte lyckats locka in i salongen och får till svar att det är de som tror att det måste vara något speciellt för att ta deras tjänster i anspråk.
– En del tror att de måste göra extrema saker om de går hit, men så är det inte, betonar Sara.
Inför den här intervjun får jag ett mejl med frågan om det blir fotografering. Och jodå, fotograf Tomas är med och tjejerna är förberedda. Hår, makeup och kläder. Ingen detalj verkar ha missats och det är inte utan att jag blir imponerad över hur noggrant de agerar för upprätthålla sin image. Tjejerna är en del av varumärket, och upplevelsen med att besöka salongen.
– Problemet är att man aldrig kan känna sig riktigt snygg om man gör sig i ordning för att gå ut någon kväll, säger de och syftar på att de alltid är stylade till vardags.
Den 12 maj lär de vara superstylade. Det är då de ska fira ordentligt tillsammans med vänner, familj och kunder.
– Festen blir på Frimis. Det kommer bli fullt ös. Vi ville hedra våra kunder och säga tack till nära och kära. Och tacka Örebro för att de inte dissade oss, säger Jessica och skrattar.
Lagom till festen blir det comeback för det klassiska punkrockbandet The Peepshows. Mellan 1997 och 2003 släppte bandet fem album, bland annat på den klassiska Örebro-labeln Burning Heart Records. 2009 lades bandet på hyllan efter att trummisen Johan Sandström tragiskt omkommit i en olycka. Sedan dess har de gjort några spelningar här och där men nu skvallras det om att bandet är på väg tillbaka på allvar.
– The Peepshows fick en nytändning nyligen och jag frågade Magnus (Hägerås, gitarrist, reds. anm.) om de var sugna och det var de.
Utöver Peepshows-konserten så bjuds det på även på en helt annan typ av underhållning den här kvällen. Det blir burleskshow av både Miss Diamond och burleskgruppen Baby Blues.
– Det blir kul för folk att få se något annorlunda. Jag hoppas på en grym kväll. Och om det är någon som inte vågat sig in i salongen än så kanske de vågar komma till Frimis först, avslutar Jessica.
