Godzilla
Regi: Gareth Edwards
Skådespelare: Aaron Taylor-Johnson, Elizabeth Olsen, Bryan Cranston

”Var är Godzilla”, frågar David Strathairns (märkligt lugna) militär, och vänder sig mot forskaren. Han vet inte riktigt. Frågan är relevant. Biopubliken undrade förmodligen samma sak. Det är ju lite märkligt, kan man tycka, att huvudrollsinnehavaren i en av filmårets mest efterlängtade reboots får minimal speltid i sin egen film. Av filmens dryga två timmar ser man Godzilla i max tjugo minuter. Istället har man kastat in två mjäkiga insektsmonster som ohämmat stjäl strålkastarljus från det rättmätiga atombombsmonstret. Besviken? Bara förnamnet. Det känns som att få två stycken Gorbyspiroger när man egentligen beställt kebabpizza. Men okej, Godzillas frånvaro behöver inte innebära en helt förlorad film. Bär man upp det med andra genomarbetade komponenter så kan det bli bra ändå. Men det gör man inte här. Manuset infekteras med en rad logiska luckor samt dåligt utvecklade karaktärer. Det enda som är bra med Gareth Edwards version är hyllningen till originalmonstret. Gojiras utseende är tungt!