Daniel Adams-Ray
Innan vi suddas ut
(Universal)

När man jämför numera toksplittrade duon Snooks fortsatta karriärer är det tydligt att det handlar om två olika personligheter som lyckades samarbeta under några guldår men aldrig hade kunnat hålla i det på längre sikt. Synd på en så bra vänskap att de startade band, men oj vad Musiksverige har tjänat på det. Oskar Linnros har sedan dess metodiskt hamrat ut en nästan maskinellt perfektionistisk och briljant modern popsoul där han exkluderat allt som inte är relevant. Daniel Adams-Ray känns som den en aning flummigare fritänkaren som fortfarande vill få in allting han gillar – rap, disco, indie, afrobeat (och allt däremellan) i samma uttryck. Skriver jag en aning generaliserande.

Jag hade inte jättestora förväntningar på Innan vi suddas ut. Hade inte läst någonting om den och hade bara hört singeln Precis som jag på förhand – via radio – och jag blev besviken. Men i hörlurar låter produktionen excellent, vilket lyfter låten flera snäpp. Hela skivan överlag låter förresten excellent, kudos till parhästen och producenten Carl Wikström Ask för det.

Innan vi suddas ut är en mer allvarlig och genreöverbryggande skapelse än solodebuten Svart, vitt och allt däremellan. Mer politisk, lika passionerad. Inledande Aldrig mer gå ensam är 1 minut och 38 sekunder kort och lånar stråkarnas melodi från Andreas Johnsons She, allt medan Adams-Ray överraskande kommer in och rappar med, tja, swag(?). Babbelover är briljant i hur Adams-Ray tar ett i sak vidrigt Sverigedemokraterna-uttryck och transformerar det till en vacker komponent i en eterisk och ganska ljuvlig kärlekssång.

Tårarnas reservoar, en annan favorit på skivan, är ljudet av en man som sedan Snooktiden har behållit sina rapskills, utvecklat sin sång, och tagit flera gigantiska steg som låtskrivare. Daniel Adams-Ray är numera en svenska musikscenens renässansman, inte självutnämnd som Kanye West utan bara självklar. Han kommer utan problem undan med det.

Lyssna gärna på:

Oskar Linnros – Klappar och slag (Dundra publikationer)
Snook – Är (P.O.P.E./Playground)
Håkan Hellström – Det kommer aldrig va över för mig (Stranded/Universal)