Café- och restaurangbranschen växer snabbt och behovet av kompetent personal är stort. I nuläget är det dock ett behov som är svårt att fylla och för att råda bot på problemet har Handelskammaren Mälardalens restaurangbranschgrupp bildat en arbetsgrupp som specifikt fokuserar på kompetensförsörjningsfrågan.
I förra månadens Marknad intervjuade vi Claes Nelander om arbetet i Handelskammaren Mälardalens restaurangbranschgrupp. En av de viktigaste frågorna de jobbar med just nu är säkerställandet av branschens kompetensförsörjning och för detta har det skapats en speciell kompetensförsörjningsgrupp. Margareta Rosengren, som driver Rosengrens skafferi, är en av gruppens medlemmar och hon tycker att det är viktigt att lyfta frågan om hur kompetensförsörjningen ska kunna förbättras.
– Restaurangbranschen är en av de branscher som ökar mest och det behövs jättemycket personal redan nu, men trots arbetslösheten är det svårt att hitta personer med rätt kompetens. Ett annat problem är att duktig personal ofta bara jobbar ett par år inom yrket för att sedan gå vidare till något annat, berättar hon.
En stor anledning till att det är så svårt att locka och behålla personal med rätt kompetens är att yrkesstatusen är för låg och arbetsvillkoren är för dåliga. Ungdomar får ofta jobba på obekväma tider med dålig lön och OB-ersättning, vilket leder till att det är svårt för dem att se sig själva jobba kvar i restaurangbranschen en längre tid.
– För att komma tillrätta med problemet måste statusen på restaurangyrkena höjas och för att lyckas med det måste också utbildningarna uppgraderas. Dagens människor vill äta bra mat gjord på bra råvaror, gärna ekologiskt och närproducerat, med all rätt. Vi tycker det är kul och kreativt att göra bra och fin mat, men det ställer också högre krav på vår kompetens. Samtidigt kan en måltid kan inte kosta hur mycket som helst, så det är en ekvation som inte riktigt går ihop. Med små marginaler är det svårt att bemanna en restaurang på det sätt man vill. Det leder i sin tur till en situation där löneläge, arbetstider och tempo kanske inte är vad ungdomar önskar sig av arbetslivet, konstaterar Margareta Rosengren.
Tanken med arbetet i fokusgruppen är att lyfta kompetensförsörjningsfrågan i olika sammanhang. Det är nödvändigt med ett närmare samarbete mellan näringsliv och skola och att utbildningarna informeras om vilka krav som finns inom yrket i dag.
– Restaurangyrket har, precis som många andra yrken, utvecklats och förändrats i snabb takt. När kraven ökar gäller det att hänga med på alla plan. Syftet är att vi ska påbörja en dialog med syo-konsulenter, lärare och skola och att vi sedan ska kunna utvecklas tillsammans, säger Margareta Rosengren.
Det är viktigt att syo-konsulenterna vet vad restaurangyrket kräver och innebär, så att rätt personer rekryteras till restaurangskolan direkt efter grundskolan. Samtidigt måste restaurangskolan och lärarna vara uppdaterade på vilken typ av kompetens som efterfrågas från näringslivet, så att eleverna får en relevant utbildning i relation till det.
– Eleverna måste ha grepp om branschen när de är färdigutbildade eftersom det inte finns ekonomi till att anställa någon som ska läras upp från grunden. Praktik är också en viktig del i utbildningen, kanske kan man lösa det genom ett lärlings- eller faddersystem. Det viktigaste just nu är dock att vi lyfter frågan och tar upp den till diskussion. Ska kompetensförsörjningen fungera är det en väldig massa folk som behöver utbildas och då gäller det få in rätt folk och visa ungdomarna att det är en framtidsbransch där det finns många stimulerande jobb, avslutar Margareta Rosengren.
