Entreprenadprojekt är till sin natur komplicerade och beställare, konsulter och entreprenörer som är involverade i dem ställs inför många både praktiska, tekniska och juridiska frågeställningar. Här berättar Dennis Dicksen, från Advokatfirman Lindahl, om några av de vanligaste juridiska komplikationerna i entreprenadprojekt och hur parterna kan och bör agera för att undvika dem.
Dennis Dicksen är specialiserad inom fastighetsrelaterad juridik, däribland entreprenadjuridik. Han håller regelbundet utbildningar i ämnet såväl på beställning från kund som i mer öppen form, exempelvis i regi av utbildningsföretag som Nercia Utbildning.
– Det finns många anledningar till att juridiken kring just entreprenader är extra komplicerad, säger han.
För det första är varje projekt mer eller mindre unikt. Beställaren har en bild av det önskade slutresultatet som på olika sätt, ofta via arkitekter och andra projektörer, ska förmedlas till entreprenören. Denne ska i sin tur se till att slutresultatet motsvarar beställarens förväntningar. Samtidigt sker det ofta förändringar av beställarens önskemål under projektets gång, vilka entreprenören har att förhålla sig till och bedöma hur det påverkar tidplan, kostnadskalkyl och så vidare. För det andra finns det ingen lagstiftning som reglerar entreprenader när beställaren inte är konsument. Parterna är istället hänvisade till att reglera projektet genom egna avtal, men det sker oftast utifrån de standardavtal som branschen har förhandlat fram inom ramen för det så kallade AB-systemet (bland annat AB 04 och ABT 06).
– Rent generellt finns det goda skäl för parterna att använda sig av AB-systemet som grund för att reglera rättigheter och skyldigheter i en entreprenad. Bestämmelserna är välkända och allmänt accepterade i branschen och reglerar de flesta viktiga frågor som uppkommer i projekten, säger Dennis Dicksen.
En förutsättning för att regelverket ska fungera är dock att alla parter har god kännedom om det och att de vet hur de ska agera för att uppfylla den, många gånger strikta, formalia bestämmelserna anvisar, för att en part ska få göra sina rättigheter gällande. I detta avseende har Dennis Dicksen märkt en stor förändring de senaste 5–10 åren.
– Tidigare fanns den ingående kunskapen om AB-systemet främst hos de stora beställarnas och byggbolagens juristavdelningar. Numera finns det en betydligt bättre kompetens både hos fler funktioner inom de större bolagen och rent generellt hos de mindre bolagen. Jag har även märkt av den ökade ”professionaliseringen” kring juridiken i branschen i form av ökad efterfrågan på utbildningar i ämnet, säger han.
Kommunikation och dokumentation
Några av de viktigaste sakerna Dennis Dicksen framhåller under sina utbildningar är det han kallar ”Entreprenadjuridikens A och O – Kommunikation och Dokumentation”.
– Jag brukar säga att om man inte kommer ihåg något annat från utbildningen än just det är ändå mycket vunnet, för det är själva essensen av AB-systemet, säger han.
Med ”Kommunikation” menas att parterna under hela projektet ska se till att hålla varandra informerade om hur de ser på entreprenaden, om ändrade förutsättningar, hinder och störningar, tillägg och ändringar med mera. AB-systemet har olika forum för den här kommunikationen, bland annat i form av obligatoriskt startmöte och löpande bygg- och projekteringsmöten.
Med ”Dokumentation” menas att det inte är ovanligt att det i efterhand kan vara oklarheter om vad som faktiskt har hänt i projektet. Har en tilläggsbeställning gjorts, vilka anvisningar har beställaren lämnat, vilka störningar har uppkommit och så vidare? För att dels säkra bevisning kring dessa frågor, dels uppfylla AB-systemets krav på att kommunikation ofta ska vara skriftlig är det många gånger avgörande att parterna har dokumenterat olika händelser skriftligen. Även för detta finns regleringar i AB 04 och ABT 06, bland annat om protokoll från möten och entreprenörens skyldighet att föra dagbok över viktiga händelser i entreprenaden.
– Ett exempel på när frågor om kommunikation och dokumentation blir direkt avgörande för om entreprenaden ska bli lyckad rent ekonomiskt för entreprenören, eller i värsta fall innebära en ekonomisk förlust, är i samband med olika former av störningar i projektet, berättar Dennis Dicksen.
Byggentreprenader handlas generellt upp i hård konkurrens och marginalerna i branschen har historiskt inte varit särskilt stora, även om den nuvarande konjunkturen gjort att de, i vart fall i vissa projekt, krupit uppåt. För att kalkylerna då ska gå ihop krävs att arbetena kan utföras effektivt och rationellt utan störningar i form av ändrade förutsättningar, alltför omfattande ändrings- och tilläggsarbeten eller försenade leveranser.
Hantering av störningar
AB-systemets reglering kring störningar är komplicerad. Därför är det nödvändigt att som entreprenör ha en tydlig och genomtänkt strategi för hantering av störningar redan innan projektet påbörjas.
– Ett problem är att effekten av dessa störningar ofta inte visar sig förrän i slutet av projektet, när entreprenören märker att den avtalade tidsplanen inte kan hållas eller att kalkylen inte går ihop. Har entreprenören då inte uppfyllt bestämmelsernas krav på kommunikation och dokumentation är det för sent att i det skedet begära tidsförlängning eller ytterligare betalning för ökade kostnader, säger Dennis.
Ett annat problem är att bestämmelserna innehåller tre olika typer av störningar: avvikelser eller så kallade likställda ÄTA, hinder och rubbningar. De olika typerna finns reglerade i olika kapitel i bestämmelserna, har olika påföljder och olika formaliakrav.
– Det gör att risken för att entreprenören inte kan åberopa dessa störningar, i vart fall inte fullt ut, mot beställaren är så stor att det kan ifrågasättas om bestämmelserna är lämpligt utformade. Samtidigt är det så reglerna ser ut och som entreprenör får man därför se till att göra vad som är möjligt för att uppfylla de hårda formaliakraven, säger Dennis Dicksen.
Ett tips till entreprenören för att minska risken att drabbas av förluster för att inte formalia uppfylls i samband med störningar är att ha en tydligt utformad dagbok som förs i projektet och där frågor som är kopplade till störningar dokumenteras. Ett annat tips är att ha mallar för skriftliga underrättelser till beställaren som uppfyller alla krav både vad gäller avvikelser, hinder och rubbningar.
– Den entreprenör som är väl utbildad kring AB-systemets regelverk och dessutom har väl utarbetade rutiner för hantering av dessa frågor har en tydlig konkurrensfördel och ökade möjligheter att nå kommersiell framgång, avslutar Dennis Dicksen.
