Just nu pågår en av de allvarligaste flyktingkriserna i modern tid. Det innebär bland annat stora flyktingströmmar till Europa och Sverige, som i sin tur leder till brist på bostäder. Vi har träffat Victoria Bromark, advokat på Advokatfirman Lindahl, för att få veta mer om de juridiska frågor kopplade till fastighetsrätten hon möter med anledning av det aktuella läget.
Den senaste tiden har bristen på bostäder för de asylsökande diskuterats flitigt. Stängda konferenshotell, nedlagda vandrarhem och liknande hyrs ut för att klara den stora flyktingströmmen. Dessutom byggs tidigare affärs- och industrilokaler om för att de istället ska kunna fungera som asylboende. Det innebär att det uppstår en del juridiska frågor som man vanligtvis inte stöter på.
– De frågor jag har kommit i kontakt med handlar främst om hyresavtal med Migrationsverket och olika frågor kring ombyggnation av lokal – till exempel att en tidigare industrilokal byggs om till asylboende. Den uppkomna situationen med en enorm brist på boenden kräver att lagstiftaren agerar skyndsamt på flera områden, vilket inte alltid är lätt, säger Victoria Bromark som arbetar med bland annat fastighetsrättsliga frågor på Advokatfirman Lindahl i Örebro.
Hon berättar att man från riksdagsnivå har arbetat med förenkling av vissa fastighetsfrågor kopplade till bristen på boenden. Nyligen infördes det till exempel lättnader i plan- och byggbestämmelserna, bland annat vad gäller användandet av tidsbegränsade bygglov.
– De nya reglerna, som trädde i kraft vid årsskiftet, omfattar både nybyggnation och ombyggnation av lokaler till bostäder och innebär att tillfälliga bygglov ska kunna lämnas i större utsträckning än tidigare. Det är för att man ska möjliggöra en snabbare hantering av Migrationsverkets tillfälliga anläggningsboenden, säger Victoria Bromark.
Det har även införts avsteg från tidigare gällande krav för saker som brandskydd och sophantering för att underlätta anpassningen av boenden till flyktingboende. Victoria Bromark menar också att det som fastighetsägare är väldigt viktigt att kontrollera försäkringsskyddets omfattning och då särskilt vad försäkringen omfattar om en brand eller annan skada inträffar på fastigheten.
– Det kan nämligen vara så att försäkringsbolagen ställer särskilda krav för att man ska få försäkra fastigheten även om bygglagstiftningens krav är uppfyllda, säger hon.
En annan viktig fråga att kontrollera innan en om- eller nybyggnation påbörjas är möjligheten till avdragsrätt för moms på byggkostnader.
– Både Svenskt Näringsliv och Fastighetsägarna har den senaste tiden lobbat för att regeringen ska slopa avdragsförbudet för stadigvarande bostad eftersom det påverkar om- och nybyggnationen av flyktingboenden, säger Victoria Bromark.
Hon berättar vidare att det kan vara svårt för både byggherrar, fastighetsägare och rådgivare att veta om nuvarande regler ska tolkas annorlunda med anledning av flyktingströmmen och bristen på boende. Det gäller även tolkning av nytillkomna regler eftersom praxis från domstolarna idag är väldigt knapphändig.
I december 2015 kom ett rättsfall från Svea Hovrätt gällande möjligheten för ett allmännyttigt bostadsbolag att säga upp Migrationsverket som hyresgäst. Bostadsbolaget behövde nämligen lägenheterna för den egna bostadskön eftersom det rådde bostadsbrist på orten. Vid intresseavvägningen som hovrätten gjorde ansågs det dock att Migrationsverkets intresse av att hyra lägenheterna till asylsökande vägde tyngre än bostadsbolagets intresse av att ge lägenheterna till personer i sin bostadskö.
– Det kommer sannolikt att komma många fler avgöranden av denna typ framöver som klarlägger hur hyreslagens bestämmelser ska tolkas med anledning av uppkommen flyktingsituation och bristen på boende. Det välkomnas, säger Victoria Bromark.
