Kontorschefen på Nordea Företag i Örebro heter Heléne Wiberg. Hon började sin bana inom bankvärlden under andra halvan av 80-talet, men det var faktiskt lite av en slump. Örebro Läns Stadshypoteksförening – ett institut som uteslutande sysslade med finansiering av bottenlån till privata och kommersiella fastigheter – sökte en receptionist och hon beslutade sig för att söka tjänsten. När hon klev in på anställningsintervjun hade hon sin ettåriga dotter på armen och en stund senare var hon anställd.

– Det var ganska häftigt. Det är nog inte speciellt vanligt att man har med sig sin ettåriga dotter på en anställningsintervju idag.

Heléne berättar att hon läste naturvetenskaplig linje på gymnasiet och att siktet egentligen var inställt på att bli veterinär, men så blev det alltså inte.

– Det visade sig att jobbet på Stadshypotek var både utvecklande och intressant, så jag blev kvar där.

Efter ett tag blev Stadshypotek uppköpt av Handelsbanken och i samband med det fick Heléne plötsligt ta del av alla delar inom bankvärlden.

– Det var otroligt roligt. Från att tidigare bara ha fått arbeta med en del av människors och företags bankbehov, i form av lån till bostäder, kom alla delar med i bilden.

Efter en tid blev Heléne erbjuden ett chefsjobb på Handelsbanken i Pålsboda.

– Det var ett jättetrevligt litet kontor och det var perfekt att börja som chef där. För även om kontoret var litet hade jag ändå samma uppgifter och förpliktelser som på ett stort kontor, bara i en lite mindre skala.

Det blev fler chefsroller och många givande år i Handelsbanken fram till 2011 då Nordea ringde och frågade om hon inte skulle börja hos dem istället – och så blev det.

– Det är mycket roligt att arbeta på bank och man lär sig nya saker hela tiden.

Hur är det att vara kontorschef för en bank i Örebro?

– Jättekul! Stan växer och regionen går bra. Näringslivet andas optimism och framtidstro, framförallt när det gäller byggsektorn. Ibland känns det som att det skulle behöva gå snabbare med bygglovsprocessen för att möta produktionsbehoven. Samtidigt räcker arbetskraften och resurserna nästan inte till på byggsidan, så även om det är önskvärt att det byggs mer bostäder finns det ett tak för hur mycket det vid var tid går att producera. När det gäller övrigt företagande går det också bra. Det är få konkurser och de allra flesta klarar sig fint. Det går faktiskt bra för hela Sverige och vi har en stark konjunktur. Det är läget i omvärlden som gör att vi har en låg inflation som vi inte riktigt kommer ur.

Hur upplever du att bankvärlden har utvecklats under de här åren?

– Jag har ju varit med ganska länge, så det har hunnit hända en hel del. Den största förändringen har nog kommit med digitaliseringen. Tidigare var det mycket manuellt arbete, där man som banktjänsteman fungerade som ordermottagare och utförde olika tjänster å kundens räkning. Idag sköter kunden sina privatärenden själv med hjälp av olika e-tjänster. Enklare serviceuppgifter har nästan försvunnit helt. För dagens banktjänstemän handlar det mer om avancerad rådgivning istället.

Heléne berättar att Nordea gör stora satsningar på att bli ”framtidens relationsbank”. De ska ligga i framkant av utvecklingen och skapa smarta system för att kunna möta kundernas kommande behov och önskemål.

– Det är kundernas behov som styr utvecklingen. Vi måste se till att hänga med om vi ska kunna vara en framgångsrik samarbetspartner och bank för de yngre generationerna. Jag tror inte att man kommer att vilja ha samma tjänster och utbud som vi har idag. Det kommer att hända mycket spännande saker på den fronten.

Hon tror till exempel inte att kommande kundgenerationer orkar vänta i veckor på att banken först ska behandla ärendet och därefter återkomma med besked. De kommer att kräva ögonblicklig feedback. Den mobila betallösningen Swish är ett lysande exempel på det och antagligen också bara början på vad som komma skall.

– Det finns redan en massa smarta tjänster på marknaden och dessutom en mängd duktiga utvecklingsföretag som skapar nya lösningar som konkurrerar med oss. Vi måste lära av dem, och ännu hellre ligga steget före, för att kunna behålla våra kunder. Det fysiska bankkontoret kommer på sikt att vara mindre viktigt jämfört med vad det är idag.

Vi kommer in på hur framtidens affärsbank skulle kunna se ut.

– Jag tror inte att det fysiska kontoret kommer att försvinna helt, men jag tror att många företagskunder inte kommer att ha samma behov av att träffa oss regelbundet. Möjligheterna att välja mötesforum kommer att bli fler och många kanske värdesätter snabb hantering digitalt, eller möjligheten att samtala med sin kontaktperson online istället. Men jag tror ändå att möjligheten till det personliga mötet kommer att finnas kvar för de tillfällen när man faktiskt behöver sitta ned och prata med någon som du och jag gör nu.

Vilka kompetenser kommer att krävas för att jobba på bank i framtiden?

– Kraven på en kundansvarig på företagssidan är ganska tuffa idag. Det är ett väldigt brett arbetsområde där man behöver vara duktig på att hantera alla slags företagsrelaterade frågor, både kunskapsmässigt och rent bankmässigt. Med tanke på digitaliseringen behöver man nog vara intresserad av it och digital utveckling också. Men det allra viktigaste är att vara relationsinriktad, intresserad av företaget, verksamheten och företagaren man har som kund.

Lägg därtill en utbildning. Det krävs oftast en civilekonomutbildning eller en magisterexamen i ekonomi för att kunna få ett jobb på banken. Och vill man jobba på företagssidan krävs det dessutom erfarenhet.

– Det är svårt att komma direkt från universitetet och ta en sådan roll. Affärsmannaskap är ingenting man kan lära sig i skolan, det krävs några års arbete och erfarenhet för att bli duktig på det.

På vilka sätt hjälper ni era kundföretag att växa och utvecklas?

– Genom goda relationer och bra samarbeten. Vi vill inte bara fungera som en leverantör av tjänster. Vi vill fungera som diskussionspartner och vara en del i företagets utveckling. Eftersom vi har bred erfarenhet och har hjälpt ett stort antal företag genom åren kan man få goda råd från oss i alla faser under ett företags livscykel. Om vi tidigt är medvetna om vad de har för planer blir det lättare för oss att ge dem rätt hjälp vid rätt tillfälle.

Det kan handla om att företaget behöver en större rörelsekredit för att kunna anställa fler, en förvärvskredit för att utöka verksamheten eller ett investeringslån för att de ska kunna köpa en ny maskin och öka produktionen och så vidare. I vissa fall kanske lösningen är att effektivisera kapitalflödet i bolaget eller att automatisera delar av administrationen för att få loss tid till något annat.

– Samtidigt är vi ”fegisar” och lånar inte ut rent riskkapital. Det får ägarna skjuta till själva eller vända sig till aktörer som Almi och Inkubera. Vi vill se att det finns bäring i affärsidén och att siffrorna pekar åt rätt håll. Om det gör det kan och vill vi gärna hjälpa företaget att växa tillsammans med oss. Det är en viktig del av vårt arbete och det är verkligen spännande att få vara med och se hur duktiga entreprenörer och deras företag utvecklas. Jag får oerhört mycket energi av det.