I slutet av förra året trädde den nya hållbarhetslagen i kraft och berör de företag som på balansdagen överskrider minst två av följande tre gränsvärden de senaste två åren: 250 anställda, balansomslutning på 175 miljoner kronor samt nettoomsättning på 350 miljoner kronor.

Lagen innebär i korthet att företag måste lämna information om hur man arbetar med områdena miljö, sociala förhållanden och personal, mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. Hållbarhetsinformationen ska ingå i förvaltningsberättelsen eller upprättas som en enskild handling – till exempel i verksamhetsberättelsen eller som en helt separat redovisning.

Markus Håkansson arbetar bland annat med hållbarhetsredovisning på redovisnings- och revisionsbyrån Grant Thornton i Stockholm. Han är en av de inbjudna föreläsarna till Stora styrelsedagen som arrangeras av Styrelseakademien Örebro den 20 november. Markus kommer bland annat att berätta om hur man tillämpar den nya lagen och hur man kan dra nytta av den.

– Vi ser att finansiärer börjar förstå att företags värde beror på hur hållbara de är. Hållbarhetsgraden har stor betydelse för aktier på lång sikt. Många familjeföretag har det perspektivet redan idag, exempelvis Spendrups och Ikea.

Markus betonar också att hållbarhetsredovisningen är nära besläktad med den vanliga redovisningen.

– Därför brukar jag säga att det är viktigt att inte prata miljö i ett rum och ekonomi i ett annat. De hänger ihop.

Hur ska man tänka när man tar fram sin första hållbarhetsrapport?

– Första året koncentrerar man sig på att ta fram en rapport som följer lagen. Den kanske inte blir bra första året men den blir en bra grund att bygga vidare på. Andra året satsar man på att ta fram en riktigt bra rapport. Men samtidigt är det viktigt att veta varför man gör det. Gör man på fel sätt anställer man kanske en journalist som skriver ihop det och då blir det ingen rapport. Meningen med hållbarhetsredovisningen är att mäta något över hela perioden, säger han.

Markus framhåller också att en bra hållbarhetsstrategi innebär en förhöjd kurva på lönsamheten över tid.

– I vårt arbete försöker vi förvandla hållbarhetsarbetet från något abstrakt till något konkret för att öka lönsamheten. Rätt hanterad ser företagen att hållbarhetsredovisningen är något man har nytta av. Därför ställer det krav på ägare, styrelse och ledare att ta fram detta, även om alla inom företaget i praktiken har krav på sig med hållbarhetsarbetet.

Markus tar upp Spendrups som ett gott exempel på ett företag som länge jobbat med hållbarhet helt naturligt för att nå bättre lönsamhet. Tidigare hade man stora mängder avfall som kördes till tippen men ett aktivt hållbarhetsarbete ledde till att man byggde en generator som pressar avfallet till pellets vilket bidragit med 50% av energin till deras fabriker. Som ett led i detta kunde man göra sig av med lastbilar som tidigare fraktade bort avfallet vilket minskat bränslekostnaderna rejält. Investeringen i generatorn betalade sig på tre år.

– Det är ett bra exempel på hur hållbarhetsarbete kan bedrivas då det blev vinster såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. På hållbarhetsvågen ska man uppnå balans mellan ekonomi, miljö och det sociala, slår han fast.

Hur arbetar ni själva med hållbarhet och miljö?

– Inom Grant Thornton har vi exempelvis slutat servera kött vid våra arrangemang och vi använder oss bara av Fairtrade-produkter. Grön el är en annan sak vi valt att aktivt satsa på.

Vad kommer du mer att prata om på Stora styrelsedagen?

– Jag kommer att ställa frågan: Vad är en strategi? Många styrelser är ovana att hantera styrelsefrågor. Dessa arbetar ofta med operativa frågor när de egentligen borde jobba med strategier.

Stora styrelsedagen arrangeras av Styrelseakademien Örebro och är till för att ge besökarna tips, idéer och inspiration för en styrelse som kan föra deras förslag in i framtiden.

Tid: 20 november
Plats: Musikhögskolans konsertsal, Örebro Universitet.

Mer information: www.styrelseakademien/saorebro/