En liten fontän porlar i en blomkruka i fiket strax innanför entrén till Aspholmens Wellnessclub. I gymmet ljuder dämpad popmusik. Det mäktiga maskinlandskapet mjukas upp av strategiskt utplacerade små gröna oaser av växter.
Camilla Sinclair jagar genast de flesta fördomar om kroppsbyggare och gym på flykten. Delägare, vd, personlig tränare, medlemsrådgivare och massör är titlar som platsar på hennes visitkort.
Hon har en vänlig framtoning och rör sig mjukt och med den kroppskontroll man finner hos elitgymnaster. Balans går igen som ett ledord i intervjun.
– Många har gymskräck. Det hade jag inte riktigt förstått med tanke på min bakgrund. Den skräcken finns verkligen och vi har botat många här.
Somliga tror att gymmen är för ”spännputtar” och Jane Fonda-typer med snygga kroppar. Och att man rent av måste vara i form för att börja träna.
Hela människan i centrum
– Det är verkligen inte meningen. Du ska ju komma hit för att må bättre, gå ner några kilo och komma i form. Målen är olika. Därför måste det till medlemsrådgivning så att vi får veta vad du vill och vad vi kan hjälpa till med. Alla medlemmar möter en medlemstränare. Var och en ska bli sedd – och saknad när man inte kommer.
Individen står i centrum. Om man inte vet vad man vill når man inga resultat. Dessutom måste medlemstränaren kartlägga nya medlemmars ålder och hälsotillstånd. Högt blodtryck, hjärtbesvär och åldersfaktorn påverkar hur träningen ska läggas upp. Skaderisken finns hela tiden. Det är viktigt med välutbildad personal.
– Vi har skapat ett träningskoncept där nyckelorden är systematiskt, regelbundet, varaktigt och varierat och med glädje. Vi går på medlemskap och vill också få till en gemytlig atmosfär. Man ska stiga in i en varm kram.
– För många är gymmet den enda sociala träffpunkten förutom jobbet. Så kan det vara när man springer på i livet.
Alla medlemmar ska hitta både in i kramen och en effektiv och rolig träning.
– Vi vill ha hit dom. Det är stort steg att bara komma hit.
En mångfacetterad mötesplats
Aspholmens Wellnessclub vittnar om tjänstesamhällets framväxt och individualiseringens möjligheter. Här möter medlemmarna många kompetenser och tjänster. Personalen består av cirka sju fast anställda av totalt cirka tjugo.
Däri ingår konsulter, en lokalvärdinna, personliga tränare, gruppträningsinstruktörer, receptionister och en spaterapeut.
– Jag och Sofia Tungfelt ville skapa ett ställe som inte fanns. För att hjälpa människor att må bättre. Och då ville vi ha mycket på samma ställe.
Barnpassning kan också ordnas med hjälp av ett Nanny Bell-företag.
– Ensamstående mammor vill kunna träna. Jag skulle aldrig komma på att dra iväg vissa kvällar utan en bra lösning av barnvaktsfrågan. Här kan de äldre barnens vistas i ett särskilt rum och till exempel leka med mammas dator och yngre barn kan få barnpassning. Det är bra att veta att det finns när man köper ett medlemskort.
Det breda utbudet av träningsprogram och former efter olika koncept, ibland utvecklade av andra specialiserade företag, vittnar åter om fokuset på individuella preferenser. Allt från gruppträning med Spinning och den nya FortGjort-träningen till individuell styrketräning under ledning av medlemstränare; personliga tränare finns på menyn.
Högre kvalitet och antistress
Fun, shape, power, sport, move och balance är olika träningstyper vars namn i viss mån är självförklarande. Camilla gillar att ”shapa” kroppar men Sofia är mer för fun: gillar allt som har med gruppträning att göra.
Kost- och hälsorådgivning och olika typer av tester ingår i utbudet. Och efter träningen kan man besöka relax och spa.
Jag ber Camilla beskriva en typisk medlem Det visar sig inte vara så lätt. Åldersspridningen är stor.
– Kanske är det en 45+ som har lite tid för sig själv. Som vill må bra, gå ner några kilo och som vill ha lite högre kvalitet och inte trängas med två tusen andra på en maskin. Få helheten och lite lugnare miljö. Det är viktigt att hålla sig i form från 45 och uppåt. Jag känner mig lite träffad.
Det kostar heller ingen förmögenhet. För den genomsnittliga medlemmen som tränar två gånger i veckan är kostnaden 55 kronor per pass och då ingår en massa saker förutom träningen.
Disciplinerad kroppsbyggare
Camilla Sinclair har i många år gett råd om kost och träning i kraft av sin karriär som kroppsbyggare. Många har helt enkelt frågat henne. Hon tänkte inte på det som ett möjligt yrke då eftersom hon var så koncentrerad på sin egen utveckling.
Två impulser lockade henne till bodybuildingen. En lite stickig kommentar av en kroppsbyggande klasskompis i nian: Du ska inte hålla på med bodybuilding. Du kommer inte att klara av det för du gillar ju mammas bullar och då kan man inte gå på diet. Ett utmanade citat som hon sparat.
Den andra var en bild på ett tidningsomslag av en snygg vältränad tjej som hennes blick föll på när hon var inne och handlade i en affär.
– Det var då jag bestämde mig och tog det slutgiltiga steget. Jag började träna nitton år gammal.
Camilla ställde upp på sin första tävling, ett Stockholms-DM, 1989. Då hade hon tränat i tre år och triggades av ett bra omdöme om sin konstitution där hon hade en del gratis: smal midja, lätt att bygga muskler – men svårare med dieten. Två år senare kvalade hon in till EM.
– 1997 gjorde jag min sista bodybuildingtävling. Då kom jag nia i VM och vann SM. Jag hade tagit min karriär så långt jag hade lust. Kände mig mätt.
Hon hade ett steg kvar internationellt. För att ta det måste hon bli proffs och hon ville inte se ut som proffsen. Det var inte hennes ideal. I åtta år hade hon gått på dieter, i åtta år hade hon levt och andats kroppsbyggande tjugofyra timmar om dygnet.
– När man tävlade i Europa fick man skriva autografer. Där var man idrottsstjärna på samma sätt som i andra idrotter.
Stort, lärorikt och fantastiskt roligt, sammanfattar hon sin karriär.
Mångsysslare hittar hem
Parallellt med kroppsbyggandet måste Camilla också arbeta för att försörja sig.
Hon började inom krog- och hotellbranschen. Hon fick jobb i Grand Hotels reception och var med vid öppnandet i mitten av 80-talet. En av nio som anställdes av 300 sökande.
Efter några år bar det av till ett nytt hotelljobb i Stockholm. I bagaget hade hon en inbjudan till ett huvudstadsgym där tidens stjärnor tränade. Den kontakten hade hon skapat 1986 vid ett studiebesök på en bodybuildingtävling i Örebro.
Hon lämnade hotelljobbet för jobb på ett bemanningsföretag. Ett extrajobb på Statoil blev heltid.
– Sedan sökte jag mig tills väktarbranschen där jag arbetade till jag blev överfallen på väg till jobbet. 53 vältränade kilo Camilla, nyss hemkommen från EM lyckades värja sig – och lunchlådan. Den fick jag för mig att han inte skulle få ta. Jag blev slutligen slagen med en luftpistolskolv.
Rån- eller våldtäktsförsök? Ingen vet, inte ens hon. Gärningsmannen dömdes för rånförsök. Hon har inga men fysiskt, men psykiskt har hon fortfarande känningar.
Camilla återvände till arbetslöshetens Örebro 1992 och utbildade sig till fastighetsmäklare. En bransch som tyngdes av den ekonomiska krisen. Hon började på Larmcentralen där hon suttit i femton år.
Personlig tränare med lokalproblem
2003 läste hon till personlig tränare – men hade ingenstans att ta sina kunder.
Köket fick duga ibland. En trevande början på den positiva nätverksprocess som ledde till att Camilla och Sofia lärde känna varandra och 2009 flyttade in i ett tidigare tryckeris lokaler på Aspholmen och skapade sin wellnessclub.
Först var det meningen att hon skulle arbeta som personlig tränare hos Sofia som redan hade gymmet. Men chansen att bli delägarna öppnade sig plötsligt av en slump sedan Sofias kompanjon hoppat av.
– Jag råkade ha lite pengar just då – och låg sömnlös. Men det kändes rätt i magen. Det var min dröm att skapa det personliga stället där man får individuell hjälp. Och där man inte är rädd att gå in. Vi hade samma mål.
Hon och Sofia fick hjälp och stöttning på flera hål av nätverkande: Av Almi, Q-net och Örebro Promotion.
Nyttiga erfarenheter
– Många tror att man ska vara asketisk för att lägga på sig muskler. En del tjejer är rädda för det. Normalt sett brukar tjejer vilja bränna fett. Men det går inte att shapa en kropp utan muskler. För att få bort gäddhäng måste man träna armarna.
Själv har hon tränat fyra gånger i veckan i stort sett i hela sitt liv. I kombination med dieter och långa promenader och mycket kardiovaskulär träning.
Att tävla i kroppsbyggnad är att må extremt bra, berättar hon och punkterar mina fördomar.
– Man tränar för att få en välbalanserad fysik och man äter rätt. Vanlig mat som ris, pasta, potatis, kyckling, tonfisk, torsk … Huden, håret och naglarna blir starkare och man mår bra, blir piggare och trivs med sig själv och andra. Det går inte att jämföra med något annat.
Allt hon gjort i livet kommer till nytta här på gymmet. Även erfarenheterna från enstaka mörka perioder. Som då hon som tonåring kämpade sig igenom en bulimi. Eller som då hon ramlat ner i arbetsträsket, som hon uttrycker det, och misskötte sig, gick upp i vikt, blev trött och fick ont i hela kroppen.
– Det är en av mina styrkor att jag har också den bakgrunden och vet vad det innebär. Hur jag hypertränade och hade bantningstänket och ångest.
Balans, distans och realism
Camilla Sinclair vill att vi ska sluta tänka i termer av bantning. Överhuvudtaget äter vi för lite mat. Hela hennes erfarenhet pekar på att endast en livsstilsförändring kan få oss att må bättre och gå ner några kilo i vikt.
Hon har sett många underliga och skadliga ätbeteenden. Som att späka sig och äta lite i början av veckan för att sedan göra veckosluten till en brakfest. Ett attentat mot kroppens energibalans. Eller som det svartvita allt eller-inget-tänket.
Antingen ett totalsunt eller totalt osunt leverne. Man kan unna sig både ett glas vin, en bärs på krogen och lite onyttiga saker.
– Jag brukar säga till ”extremisterna” att ni kan väl bli lite mer ”grå”. Asketism är inte sund. Man kommer säkert inte att ha en övervikt på tjugo kilo om man tränar regelbundet och äter lite osunt ibland.
Tre nyckelord fångar in hennes förhållningssätt till den stora bank av egna erfarenheter hon öser ur: balans, distans och realism.
En bank med tillräckligt med stoff för en bok. I artikelformat går det inte att göra den rättvisa.
Det gäller att hitta den egna balansen i allt. Ha distans till sig själv. Och en realistisk syn på kravbilden.
– Livsstilsförändringen måste passa in i vardagen. Det får inte bli för krångligt. Vad det än gäller. Och man måste börja med små steg. En som aldrig tränat kan ju inte börja fyra gånger i veckan.
Inspiratör och förebild
Camilla Sinclair vill vara en förebild och stöd i liv och träning för alla som vill komma igång att träna. Och en inspiratör för dem som klagar över att man har barn och över att det inte finns någon tid efter jobbet.
– Om jag som jobbar och har barn varannan vecka klarar det, klarar alla att ändra sin livsstil. Det finns tusen ursäkter. Gör på ditt vis.
Jag frågor lite försiktigt vad som är den allra bästa vardagsmotionen. Gymmet och hennes genomtänkta ord inger respekt. Frågan känns plötsligt för trivial.
– Den som blir av, svarar hon med ett pärlande skratt.
Kortfakta om Camilla Sinclair
Karriär: Ägare av Aspholmens Wellnessclub tillsammans med Sofia Tungfelt, tillika vd, personlig tränare, medlemsrådgivare och massör. Arbetat inom bland annat hotell- och väktarbranschen och Larmcentralen. Svensk mästare i bodybuilding, deltagit i ett EM och två VM.
Mat och dryck: Ris, pasta, potatis, räkor, vitt kött, sallad och grönsaker; kinamat, thai och sushi för lite fest; vatten, kaffe i mängder, rödvin och champagne i måttliga mängder.
Musik: hårdrock och techno; musikalisk allätare men trött på schlager.
Litteratur: Managementböcker till exempel Kenneth Blanchard: Från nöjda kunder till glödande fans.
Livsviktigt: Dottern Amalia, trygghet, nära vänner, trivas med jobbet och att få utvecklas så långt det går.
Motto: Live your dream.
