Lotta Kretschek startade Najja kommunikation 2008. Sedan ett år driver hon den med kompanjonen Stina Kållberg. De har känt varandra länge. Stina har sedan tonåren velat driva en egen verksamhet. Hos Lotta dök tanken upp under studietiden. På byrån jobbar också en tredje medarbetare Kia Lagerqvist.

– Det är en otroligt stark personlig utveckling att driva företag. På ett sätt jag aldrig kunnat gissa när jag startade.

Lotta Kretschek kommunicerar så självklart, genomtänkt och livfullt att det är lätt att tro på Najjas valspråk: ”Vi älskar kommunikation”. Hennes mjuka västmanländska tongångar, som vittnar om uppväxten i Norberg, bidrar på något sätt till tydligheten. Men hon är faktiskt född i Wien.

Hela tiden bjuder hon på små överraskningar och aha-upplevelser när hon berättar om sin bakgrund och går in på tänket när det gäller att kommunicera effektivt i digitala kanaler. Hon har en fil. kand. i kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Det är alldeles tydligt att strategiskt tänkande ligger för henne.

Hon är grundligt skolad i konsten att uttrycka sig med precision i tal och skrift. När hon var klar med sina studier rekryterades hon som ledarskribent till Norrländska Socialdemokraten av journalisten och historikern Lotta Gröning. Där blev hon kvar i två år.

– Läsa in mig på svåra ämnen, ta ställning, bli ifrågasatt, prioritera och hålla deadline. Det var den bästa skola jag kunde få, tycker hon.

Det var journalistiken som lockade i början. Skrivande är centralt för henne – liksom att omsätta strategier i praktisk vardag.

Lotta är en av fyra företagare i nätverket, SSAL. Där dryftas både yrkes- och privatliv utifrån ett företagarperspektiv. En av medlemmarna har en längre erfarenhet av att driva eget företag.

– Vi andra var mer nystartade. Två av oss gick en kurs i affärsutveckling för företagare i Uppsala 2010. En oerhört praktisk kurs fokuserad på att hålla reda på sig själv som person och ändå göra affärer. Att verkligen lära känna sig själv utifrån hundra procent liv, att få plats både som privatperson och företagare. Det gäller ju också om man är anställd. Det så kallade livspusslet som de flesta kämpar med.

För Lotta var kursen otroligt bra.

– Utgångspunkten om 100 procent liv har vi haft som ledstjärna på våra nätverksträffar. Livet påverkar företagandet och det som händer i bolaget påverkar livet. Viktigt att ta hänsyn till.

De fyras nätverk har betytt mycket för Lottas utveckling alltifrån starten till i dag. Både vad gäller praktiska frågor och personlig peppning.

– Hej, jag ska skriva en offert. Hur ser era offerter ut? Vi ska välja försäkringsbolag? Hur har ni valt att lösa försäkringsfrågan i era bolag.

Eller så kan byrån gått in i ett uppdrag där allt inte blir som planerat, men det ska ändå göras en bra leverans.

– Berätta kort vad ni har för erfarenheter. Har ni råd till mig? Bara att få prata om situationen högt och få andra kloka människors råd och åsikter om den har varit helt ovärderligt. Nätverket har fortsatt i den andan.

Mitt i en komplex, ständigt föränderlig och svåranalyserad globaliserad omvärld räds Lotta Kretschek inte att odla två dygder: enkelhet och konkretion.

– Najja är idag tre personer som älskar att hjälpa andra att upptäcka enkla smarta lösningar för kommunikation i vardagen som gör att du blir tydligare. Det krävs lösningar som fungerar i vardagen, annars blir det ändå inte gjort. Varumärke är det du gör, inte allt du planerar som aldrig blir genomfört.

Själva namnet vittnar om dessa dygder. Najja är hämtat från naj-tråd som används bland annat för att binda ihop armeringsjärn. Att binda ihop och knyta samman för att få till en fungerande kommunikation både inåt och utåt är kärnan i affärsidéen. Najtråden och verbet ”naja” signalerar det på en symboliskt plan.

Najja föddes hösten 2008 och det var en tjänstledighet och ett ultimatum som hjälpte Lotta med beslutet att fortsätta ”najja”.

– Jag var webmaster på Lantmäteriet och på den tiden hade man möjlighet att ta tjänstledigt på deltid i sex månader. Jag provade helt enkelt att starta upp firman.

En månad innan tjänstledigheten löpte ut fick hon ett ultimatum: att säga upp sig eller komma tillbaka på heltid.

– Jag var inte färdig med företagandet, så jag satsade. Jag hade ingen aning om det skulle gå, men kände att jag nog inte får någon bättre chans. Så jag testade. Går det åt fanders finns det säkert jobb åt mig någonstans.

Men hon var och är samtidigt medveten om att det inte är skitenkelt att få jobb som hon uttrycker det. Konkurrensen är stenhård i branschen. Hon avslutar resonemanget med en galghumoristisk knorr. Humor är en av hennes njutningsmedel.

– Men man ska ju jobba hur länge som helst. Vi kommer väl aldrig att få gå i pension i vår generation.

Att driva ett bolag innebär mycket beslut. Ständigt. Idag tror Lotta inte att det passar alla att starta och driva företag.

– När jag föreläser brukar jag säga ”om du inte gillar att fatta beslut, ska du fundera noga på om företagande verkligen är rätt för dig”. Annars tror jag att du gör dig själv en björntjänst. Du ska känna att du vill och vågar fatta beslut, annars tror jag att det blir jättejobbigt att driva företag.

Men visst kan man ändå prova, menar hon. Om man har världens bästa idé som man kan tjäna mycket pengar på. Då kan det rulla på ändå. Men den situationen befinner sig inte de allra flesta företagare i.

– Det är alltid en pengapåse som styr i grunden. Den behöver man vara rädd om, både kundens och den egna. Det finns ju företag som av olika skäl har det så bra ställt att de inte behöver bry sig om pengar. Men de flesta är inte i den sitsen.

Lotta sa upp sig från Lantmäteriet våren 2009. På minussidan fanns det bara en tung faktor att ta ställning till, nämligen att det inte längre skulle flyta in en säker inkomst varje månad. Men det avskräckte inte. På plussidan fanns att hon kunde fortsatta med de uppdrag som gjort att hon tagit tjänstledigt. Bland annat hade hon möjlighet att vara med och banta och modernisera orebro.se.

– Jag har ju en bakgrund som kommuninformatör och det här var ett jätteprojekt. Örebro kommun bantade webbplatsen från cirka 10 000 webbsidor till 3 000 sidor.

Lotta ger mig sedan en lektion jag sent ska glömma där hon på punkt för punkt får mina omoderna och ogenomtänkta idéer om digital kommunikation att krackelera.

– Många lägger fortfarande ut alldeles för mycket information på sina webbplatser. Det gäller inte bara kommuner. Möjligheten rent praktiskt är att den som har en webbplats kan publicera hur många sidor som helst. Det säger dock inget om din framgång kommunikativt, om du når rätt personer.

– Rätt innehåll är avgörande. Du måste veta vilka som är på din webb.

En kommun kan ju prestera oerhört mycket information. Men vilka är det som använder webben och vad är relevant för dem? Det är det svåra med all kommunikation oavsett teknik och kanal, att prioritera bland sina målgrupper, ta reda på deras faktiska behov och omsätta det i bra service på webben, konstaterar hon.

– Vet du inte vad köparen, besökaren eller mottagaren behöver och vill ha, då är du helt körd eller kastar pengarna i sjön i en egen gissningslek. Det är tyvärr jättevanligt fortfarande, att man skapar digitalt innehåll baserat på olika antaganden om sina målgrupper.

Det är viktigt att inte låsa sig vid en felaktig, föråldrad eller ofullständig bild av människorna man vill nå. Framför allt duger det inte att sitta vid skrivbordet och tänka ut, spekulera kring eller gissa vad målgruppen behöver. Lottas recept är enkelt.

– Sluta tänk ut saker, prata med personerna som du vill nå. Ta reda på vad det faktiskt behöver och hur de vill använda din webbplats.

Som journalist har jag frestats att ibland lägga ut långa artiklar på webben. Utrymmet är ju obegränsat. Men Lotta tar mig ur min villfarelse med en nästan aforistisk ordvändning.

– Fördelen med internet är att urvalet oftast sker med sökmotorer. Utifrån sökoptimering finns alltid ett begränsat utrymme. Har du inte rätt innehåll, blir du inte hittad.

Lotta berättar att webben fortfarande av alltför många används som en katalog, en anslagstavla och som en vanlig nyhetssajt för att markera närvaro och liv på internet.

– När något nytt kommer till vill många bara lägga till – men de väljer aldrig bort något annat utan försöker klämma in allt. Det är inte mängden eller längden som avgör för användaren, utan om jag vet att jag får svar eller hjälp med mitt problem. När jag vet att jag har hamnat rätt kan jag stanna på den aktuella webbsidan hur länge som helst. Det finns det också studier som visar.

Hon pekar också på ”nördbloggeriet” som kan vara hur smalt och långrandigt som helst men som ändå har sina läsare som vill hålla sig uppdaterade inom ett visst område.

Strategi och innehåll i digitala kanaler är Lottas och Najjas hjärte- och huvudsak. Hon använder digitala kanaler som en övergripande term. Det är idag inte självklart att det måste finnas en webbplats. Beroende på typ av verksamhet kan sociala medier vara smartare.

– Det är viktigt att välja rätt innehåll och prioritera bland kanalerna. Själva tekniken kommer alltid att utvecklas och nya former för hur vi vill köpa, vara och göra på nätet kommer att dyka upp.

Najja jobbar med strategiskt innehåll, det vill säga produktion och rådgivning av hantverken text, bild och film. Bild och film är kollegan Stina Kållbergs specialitet. Det strategiska tänket måste fungera hela vägen, om du ska lyckas med din kommunikation.

– Digitala kanaler kan vara väldigt bra, funktionellt och ha bra design. Men om man har glömt bort att synka innehållet med affärs- eller verksamhetsidén och utgått från helt andra utgångspunkter kan du ändå missa målet. Fel utgångspunkter kommer inte att bidra till bättre affärer eller ökad service.

Därför kvalitetssäkrar Najja delar eller helheten i det jobb som kundernas egna projektledare och en projektgrupp gör. Sedan 1 mars finns också en egen projektledare, Kia Lagerqvist, anställd i företaget.

– Vi förbättrar befintliga webbplatser, projektleder nya, gör användartester och målgruppsanalyser, tar reda på rätt saker, hjälper till att prioritera innehåll, kanaler och ställer rätt kontrollfrågor i relation till uppsatta mål. Vi stöttar också med beställarkompetens vid upphandling av byråer. Det har vi alla egen erfarenhet av.

Lotta Kretschek formulerar tre saker som jag tar med mig efter vårt timslånga intensiva samtal. En kommunikatör med filosofisk överväxel som går på djupet och nästan lekfullt kopplar in ett livsperspektiv.

”Vad kan jag göra redan nu?” är det första. Vikten av det första steget. Vi har alla lämnat en inspirerande kurs med förändring i blick – för att snabbt sjunka tillbaka i gamla hjulspår och vanor.

– Det första steget ska du kunna göra klart redan första dagen tillbaka på jobbet. Det får inte vara ett mål att om en vecka, om tre månader, om ett år … Det första steget ska vara konkret och alltid leda till det du siktar på längre fram. Det viktigaste är att du förstår hur det hänger ihop. Insikt ger ofta handlingskraft.

”Målet är att jag ska må bra när jag fyller 80.” Lotta har börjat med yoga för att mjuka upp sin, enligt egen utsago, stela kropp. Så väsensskild i sin långsamhet och små framsteg från dagens gängse tuffa träningsfilosofi med blodsmak i munnen. Hon kopplar ihop sina erfarenheter från yogan med företagandet. Ibland tar det stopp utan synbara orsaker, då ska man framhärda. Bara då kan det lossna.

Och sist och allra viktigast: ”Håll det enkelt!”

– Många gör det oftast alldeles för stort eller avancerat och med alldeles för långsiktiga planer. Att lyssna på de nyanställda och eller en missnöjd kund är ofta den enklaste vägen till en lösning.