Zhala
Prophet
(Konichiwa)

Ibland är det fruktlöst att prata om musik med andra än sig själv. Och det säger jag med respekt för musiken, för musikerna, inte för att markera mig själv som någon att lyssna på. Med det sagt har det varit svårt att inte hålla Zhala alldeles för sig själv. Allt alla vill prata om är ju ändå samarbetet med Robyn, samarbetet med Konichiwa Records, och det där töntiga framträdandet på Grammisgalan. Själv skulle jag vilja säga så här: jag har aldrig känt mig så klaustrofobisk som när jag lyssnar på artisten Zhala, varken förr eller senare. Och just singeln Prophet är som att vara jagad av hundar i en dröm, under vattnet av hajar. Den jagar och den är fantastisk. Som EP betraktad är det annars både spektakulärt, självsäkert och ängsligt på samma gång. Den känner efter lite för mycket för
att verka spontan, den låter för medvetet quirky för att glida in i hjärtat. Och det är synd att två av fyra spår i princip är exakt samma låt utförd med samma verktyg. Men å andra sidan kan man lyssna etthundrafemtio gånger på Prophet utan att den hinner ifatt en.