Någon gång i höst kommer det en skiva på svenska från Timo Räisänen men innan dess ska han hinna med en spelning i Stadsträdgården den 18 augusti.

Skivan som går under namnet ”Tro, hat, stöld” har inget releasedatum än, även om hans officiella webbsida nämner augusti.

– Den kommer när det känns rätt, säger han kort.

Två singlar är släppta. ”Hemliga polisen” kom redan den 5 maj och ”Kampen och Härligheten” släpptes den 16 juni. Videon till den förstnämnda ritade han själv.

– Jag tänkte att det kan väl inte vara så svårt, men det krävde mycket av mig. Jag stängde in mig en vecka och avskärmade mig från omvärlden. Men den blev vad jag ville att den skulle bli. Jag kan inte rita men jag är ganska bra på Pictionary. Jag upptäckte att det är väldigt tacksamt att rita en video samtidigt som tankarna kommer. Jag jobbar ju skitsnabbt annars, berättar han.

Skivan blir den första han gör på svenska med eget material och den spelades in i legendariska RAK Studios i London.

– Jag har svårt att prata om det när jag är mitt uppe i det, men jag antar att den kan tolkas som en motreaktion på Timo sjunger Ted-skivan. Den är ganska ruffig – snabb och punkig och definitivt det mest politiska jag gjort.

Timo berättar att han började skriva på svenska för åtta år sedan men lyckades inte hitta rätt sätt att kommunicera ut det han ville säga.

– Det var oerhört svårt och jag kände att det inte blev ärligt. Jag kommer från en engelsktalande familj och jag har haft svårt att hitta min roll på den svenska musikmarknaden. Det tog några covervändor för att hitta min svenska röst.

Han fick kämpa men så plötsligt släppte det – tack vare en coverlåt.

– Det var när jag gjorde en cover på låten ”Nikotin, Alkohol och jag” som jag slog huvudet på spiken. Den kom inte med på skivan till slut vilket är jätteroligt, faktiskt, men låten blev ett slags flaggskepp för resten. Efter det lärde jag mig mer och sedan rasade det bara fram i 300 knyck. Det är lite konstigt när modellen blir passé och kopiorna blir det som är värt något, funderar han.

Den 18 augusti spelar han i Stadsträdgården och han ser fram emot att komma till Örebro igen. Så har dock inte alltid varit fallet.

– Örebro har gått från att vara min hatstad till min absoluta favoritstad. När jag började turnera hade jag några dåliga upplevelser. Jag blev serverad någon dålig tallrik pasta och blev magsjuk. Jag har ett stort matintresse och numera har ni ett bra restaurangutbud. East West är fantastiskt, inte bara för maten. Ni har många klubbar och förnämliga ställen och det är så roligt varje gång jag kommer dit. Ni har kommit långt från överkokta penne och sås som är som soppa, säger han och skrattar.

När vi börjar prata mer om den inplanerade spelningen blir det tydligt att det är något speciellt att spela live. Han framhåller kontakten med publiken.

– Det är en sak när man är nöjd med prestationen på scenen men det är något speciellt när man får till ett slags samtal med publiken.

Vad kan vi förvänta oss av konserten i Stadsträdgården?

– Det blir ”the best of” men i huvudsak nytt material. Självklart kommer jag visa upp mina nya låtar men även lite Ted och klassisk Timo. Det kommer att bli en ganska svettig konsert.