”Där gräset är grönare” sjöng Ulf Torkelsson i Abramis Brama innan han stampade in en mattspik i foten. I helgen bjöds det på två dagar tung rockmusik i Brickebacken i form av Metallsvenskan.

Två dagars regn och tusentals par skor som trampat över gräsmattan på Brickebackens IP resulterade i en sak – lervälling.

– Akta så du inte halkar, ropade den hjälpsamme personen bakom mig när jag galant balanserade över träspången till säkrare och mindre vattensjuk mark.

Ha! Är man av cirkussläkt så drar man inte på arslet så lätt.

Festivalväder går aldrig att förutse. Undertecknad har själv besökt ett Roskilde (tidigt 90-tal) där tälten formligen flöt omkring på campingen utanför festivalområdet. Fullt så illa var det inte på Metallsvenskan, även om mina boots inte kommer att bli sig lika igen. När något liknande hände på förra festivalområdet Örnsro IP blev det ett väldans rabalder. Vi får se vad årets efterspel blir.

Över till det som är det viktiga på en festival – musiken. Årets upplaga hade skruvat upp kvaliteten på banden och huvudattraktionen Motörhead infriade fansens önskan. Men innan Lemmy äntrade scenen fanns det fler band att lyssna på.

Abramis Bramas sångare Ulf Torkelsson har som vana att trampa omkring barfota när bandet spelar. En kul grej som i lördags fick ett mindre kul efterspel. Efter den 40 minuter långa konserten var det blodpölar på scengolvet. Blodet kom från Ulf Torkelsson, som under konserten, utan att märka det, trampat in en mattspik i foten. E-basen på gitarren behagade att gå av och sångmicken landande i en vattenpöl när den snyggt singlade över scenkanten. Annars bjöd bandet på tung riffbaserad rock med båda fötterna rejält förankrade i 70-talet. Deras låt Mjölk och honung innehåller textraderna ”Där gräset är grönare” som denna lördag med lätthet hade kunnat bytas mot ”Där gyttjan är brunare”.

Twilight Force var en märklig upplevelse av dubbeltrampade baskaggar, fladdrande mantlar, svulstig medeltid och Sagan om ringen. Typ. På Metallsvenskans webbsida kunde man läsa följande om bandet: ”I vinden viskas det även om att mörkrets odjur och väsen börjar röra sig mot Örebro. Men legenderna talar om att Twilight Force kommer stå som ljusets sista bastion efter mörkrets inbrott, och försvara kungariket med magiskt stål och tordönsvrål.”

Ja … vad ska man svara på det? Bara att shredda vidare i dur.

Motörhead. En institution. En legendar. En Lemmy.

Trion visade verkligen var skåpet skulle stå denna lördag. I år firar bandet 40 sedan bildandet och 2017 är det 40 år sedan skivdebuten. På julafton i december i år blir Lemmy 70 år. Att ålder bara är en siffra bevisades denna kväll. Tight och energiskt. Få yngre band kan slå Motörhead på fingrarna när det gäller intensitet. Så, ännu ett band avklarat på bucketlisten.

Inför nästa år: Kan man få önska Rammstein?