Några trummor och en orgel och inte så jättemycket mer. Någonstans i den där begränsningen uppstår uppenbarligen en musikalisk frihet för duon Trummor & orgels nya skiva (Indivisibility, släpptes 2 mars) svänger betänkligt.

Trummor & orgel består av bröderna Anders och Staffan Ljunggren och för dem är det förstås inget konstigt att skapa musik med endast två instrument och ingen sång.

– Det är fascinerande hur musik ses som så uppbyggt kring sång. Det är svårt för många att se utanför den boxen. Vi spelade aningen jazzigare från början och kanske var det lättare för folk att acceptera, säger Staffan Ljunggren och den i brödraduon som står för trummandet.

Bakom Hammond-orgeln finns brodern Anders och de båda växte upp i Kumla innan de år 2000 tog sitt pick och pack och drog till Uppsala. Det var där Trummor & orgel bildades som ett sidoprojekt till ett annat band.

– Vår styrka är att vi alltid varit annorlunda för i vår mening har vi aldrig spelat jazz, det har istället handlat om melodier. Melodier för oss är viktigare än text. En bra melodislinga säger ofta mer än tusen ord, säger Anders och skrattar.

Ska man se det som en begränsning att ni ”bara” kör trummor och orgel?

Staffan: Det är väl både och. Det är skönt att veta att det är de här verktygen vi har att röra oss med.
Anders: När vi började hade vi ingen roadmap sådär som femtonåringen som sitter på rummet och säger att ”det här ska jag uppnå”. Vi älskade att spela med varandra och vi har oftast gjort det på de här instrumenten. Orgeln är också väldigt mångsidig. Det är lättare att göra många typer av musik på orgel än på piano, eller gitarr. Men hade jag börjat spela på trumpet en gång i tiden hade vi kanske haft med det istället för orgel.

Nya skivan beskrevs av Gaffa som tillbaka till rötterna. Är det något medvetet?

Anders: Det är svårt att bortse från att det är trummor och orgel men vi försöker hela tiden utveckla det. Vi vill hitta balanspunkten mellan det analoga och det digitala. Den gyllene punkten mellan det levande och det hårt styrda.
Staffan: Jag kan förstå att man ser det så men vi har inte medvetet försökt att låta som någonting gammalt.

Apropå det, hur är det att höra och se Trummor & orgel live?

Staffan: Vi är explosiva. Vi försöker att ge järnet förstås men även gå in i det tystlåtna och introverta ibland.
Anders: Sedan vill vi att det svänger och det är ännu viktigare live. Eftersom vi inte har någon sång är det viktigt att det låter dynamiskt och då får man laborera med många ljud. Publiken som inte sett oss brukar bli positivt överraskade. En gång var det någon som sa till mig att det var första gången han hört en instrumental konsert utan att sakna sång. Sådant är kul att höra.

Hur är det att komma hem till Örebro och spela?
Anders: Det är alltid roligt att komma tillbaka till Örebro, vi har gjort flera roliga spelningar där. Jag minns speciellt den vi gjorde i Wirénsalen (i konserthuset, reds. anm.), den var riktigt fin.
Staffan: Vi hoppas att det dyker upp några gamla fans från trakten.

Har ni någon hälsning till örebroarna?
Anders: Har man tröttnat på ordflödet i sociala medier så ska man komma och se oss.

Trummor & Orgels nya skiva ”Indivisibility” släpptes den 2 mars. Du kan se och uppleva deras musik live på Örebro ölhall den 9 mars.