Grouper
The Man Who Died in His Boat
(Kranky)

Liz Harris kommer från Portland och musiken hon gör skulle kunna vara så dyster. Istället är det så vackert. De där patenterade, nästan ljudlösa slagen på gitarren är tillbaka. Och så rösten då, som ligger som ett dammigt lager utanpå något fönster. Det är faktiskt lite så det känns med det här albumet. Dammigt, och med en näst intill sövande gitarr som någon bara verkar veta till hälften hur man använder. Det blir ganska oväntat ofta en väldig starkt kombination, som på låten Vital, som helt oavkortat är bland det här årets bästa låtar. Hur hon lyckas få alla spår att låta som första stegen i ett hemsökt hus utan att det blir för jobbigt är också en bedrift att belysa. Inte minst för att hon gör det med en ganska unik ljudbild. Det känns ödsligt utan att bli ensamt, det känns sorgset utan att bli deprimerande. Det känns ganska bra.

Lyssna även gärna på: Lykke Li – Wounded Rhymes (LL)