Det låter nästan som en omöjlig kombination – älvdalsmål, kontrabas och japansk koto. Med Lena Willemark, Anders Jormin och Karin Nakagawa blir det verklighet på Scandic Grand Hotel 17 mars.

Lena Willemark har under många år varit en av våra viktigaste fiolspelare inom svensk folkmusiktradition. Otaliga priser och utmärkelser har under åren bekräftat hennes internationella renommé och hennes självklara öppenhet inför nya musikaliska möten.

Så även i trion Lyöstraini, där hon möter kontrabasisten Anders Jormin och Karin Nakagawa – som redan som 12-åring betraktades som underbarn på det japanska 25-strängade instrumentet koto. En koto är enkelt förklarat en blandning av en liggande luta och en cittra. Lägg till detta flyttbara stall, ungefär som på en sitar, där strängarna stäms i skalor. Det tar i princip en livstid att lära sig att spela på en koto och ytterligare några år för att behärska det tusenåriga instrumentet fullt ut. Koton har sina rötter i Kina och kom till Japan på 700-talet.

Hur började det smått osannolika samarbetet?

– Jag och Anders satt och samtalade om att det skulle vara kul att liksom börja om – att lära sig något musikaliskt på nytt. Först tänkte vi i banor om folkmusiker eller jazzmusiker, men det skulle ju inte bli någon förnyelse. Då kom Anders att tänka på Karin, säger Lena Willemark.

Några år tidigare hade nämligen Karin och hennes familj varit på besök i Göteborg och föreläst på Musikhögskolan där Anders är professor. Anders hade fascinerats av instrumentet och Karins spelskicklighet. De kontaktade henne och så var trion Lyöstraini född. Lyöstraini betyder träd av ljus på älvdalsmål och Tree of light är också namnet på deras gemensamma platta.

Vad finns det för beröringspunkter mellan svensk och japansk folkmusik?

– Karins bakgrund är lång inom den klassiska traditionen som kotospelare. Säg snarare att vi har beröringspunkter som musikanter där vi alla tre är djupt rotade i ett personligt uttryckssätt, men där vi alla drivs av en nyfikenhet i vårt förhållningssätt till andra musiker och att vi är nyfikna på nya idéer.

Vad kommer vi att få höra på Scandic Grand?

– Utgångspunkten är plattan Tree of lights, men så gillar vi också att skapa i stunden och om det kommer att låta exakt som på plattan eller om det blir nya saker vet jag inte, hehe. Jag har skrivit en del nytt material och det kanske blir en och annan melodi som inte fastnade på plattan.

Vad händer efter denna turné?

– Det blir en turné i japan i maj och så återkommer vi till Sverige i höst med ytterligare en turné.

Och övriga Norden och Europa?

– Det hoppas vi också på. Det vore kul att få åka ut i Europa med den här trion.

Se bilder från spelningen här.