Vi har sett dem på tv ofta de senaste åren. Kemisterna som under benämningen Forensic investigation hjälper poliser i CSI till exempel att komma till rätta med detaljerna kring brottet. Men utbildningen ”Analysvetenskapligt program i kemi med inriktning mot forensik” är mycket mer än så.

Det var då man hade svårt att få ansökningar till det ordinarie kemiprogrammet, och att det vid ett flertal tillfällen fick ställas in, som gjorde att man vid Örebro universitet funderade på hur det kunde utvecklas.

– Vi har arbetat med det här under flera år, och en utvecklingsgrupp kom fram till att vi skulle ha ett tvärvetenskapligt program med tydlig yrkeskoppling, berättar utbildningsansvarig Anna Kärrman.

En förklaring till att antalet sökande tidigare har varit så få tror hon beror på att yngre människor inte har någon klar bild av vad man egentligen gör som kemist, och för att verkligen kunna synliggöra detta har man också varit i kontakt med näringslivet för att undersöka vilken typ av kemist som efterfrågas. Listan har blivit lång och områdena där man med en yrkesutbildning inom kemi till exempel kan arbeta inkluderar läkemedels- och kemiindustrier, statliga övervaknings- och utredningsorgan samt, naturligtvis inom kriminalteknik.

– I och med vår förändring av programmet så har vi gått från några enstaka sökande till i år 118 sökande varav 31 hade programmet som sitt första val. Jag tror att kemi tidigare har varit ett för abstrakt begrepp, men utöver det nya inslaget forensik så är programmet i sin helhet inte så väldigt annorlunda mot hur det varit tidigare, konstaterar Anna Kärrman.

Man kommer att jobba tillsammans med den rättsvetenskapliga institutionen, där de studerande bland annat kommer att läsa en kurs i kriminologi som ges av rättsvetenskap, samt en nyligen framtagen kurs. Utbildningens första år kommer att inledas med laborationer inom analysvetenskap och forensik, vilket följs av kemisk teori där det fortfarande är forensik som är ett ledord. Vidare kommer det då att bli juridik uppdelat på rättsvetenskap och kriminologi.

– Det är väldigt roligt att programmet kommer att röra sig över de olika ämnesgränserna, jag tror att det är något som man vinner på, menar Anna Kärrman. Programmet är intensivt och en dag kan börja med en föreläsning mellan klockan åtta och tio, för att sedan fortsätta med att man tillämpar det man teoretiskt lärt sig i praktiken i laboratoriet fram till klockan 17.

– Andra dagar kan det naturligtvis vara annorlunda, men det är något schemalagt i stort sett varenda dag, konstaterar Anna Kärrman.

Det tredje året på utbildningen finns det möjlighet att bedriva sina studier, en eller två terminer, vid Glasgow Caledonian University, där man då studerar forensik.

– Där finns det fler kurser som är inriktade mot forensik, även om programmen överlappar varandra väldigt mycket, och vi har kommit fram till att det går att studera där då vi har ett Erasmus-samarbete med universitetet, och sedan komma hem och ta ut sitt betyg. Det är bra både för studenten som person att få den upplevelsen och som något att visa upp när man ska ut i yrkeslivet, tycker Anna Kärrman.

Hur många som valt programmet efter att ha sett de många gånger spännande tv-serierna där det ofta är kemisterna som hjälper polisen att lösa de kniviga fallen är naturligtvis omöjligt att säga, men Anna Kärrman utesluter inte att serierna hjälpt till att göra programmet extra attraktivt efter förändringarna.

– Jag tror att serierna har lockat, man har ju fått en bild framför sig av vad det innebär att vara kemist. Vill man arbeta med kriminalteknik efter utbildningen så är det Statens Kriminaltekniska Laboratorium som står till buds. Som kemist är man ju inte ute på brottsplatsen utan alla bevis samlas ihop av polisen. SKL finns primärt i Linköping, men man har vissa lokalkontor också. Jag vet inte om man kanske plockar in konsulter ibland, men jag vet att vår forskargrupp har varit SKL behjälpliga vid miljöbrott, berättar Anna Kärrman.

Programmet kommer inte att genomgå någon officiell utvärdering efter avslutat första år, men man kommer att vara lyhörda för de studerandes åsikter och ständigt sträva efter att göra det ännu bättre.

Forensic drama i populärkulturen

Efter att i stort sett alla aspekter på kriminaldrama vänts och vridits på i bok-, film- och tv-världen – poliser, privatdetektiver, pensionerade poliser, advokater och reportrar – så har manusförfattare och idésprutor fått vända sig till de mindre kända elementen inom utredningsproceduren för att kunna ge oss ett nytt perspektiv på brottsfall och dess lösning. Resultatet blev ”Forensic Drama”. Det mest kända är såklart CSI, men många titlar har den senaste tiden använt sig av den här vinkeln: Bones, NCIS, Profiler, Silent Witness och tidigare Cracker och Quincy.