Föregångaren Ragnars restaurang lyfte aldrig inne på Saluhallen och blev, åtminstone lunchmässigt, ojämn som bäst. När samme entrepenör väljer att stöpa om och skapa något nytt i form av det något svåruttalade Boqueria sociale är det inte utan att man undrar hur det ska gå den här gången.

Har någon bemödat sig med att läsa alla mina lunchrecensioner har man sett att jag inte varit helt nöjd med systerrestaurangerna M8’s och Bella Italia heller. Kanske har jag varit lite kräsen emellanåt, men jag tycker att det saknats något för att nå upp en nivå till stans bättre luncher. Nu kanske den där nivån är på väg att nås.

Några dagar före den officiella premiären tar jag mig ner till Saluhallen och nya Boqueria sociale, även om det kommer visa sig att jag egentligen testar maten på en annan restaurang. Men vi kommer till det.

Lunch på Boqueria sociale innebär en kött, en fisk och en vegetarisk rätt på sin lunchmeny varje dag. Dessutom en rätt som förvirrande nog kallas ”Dagens”. Det lockar, men inte så mycket som introduktionserbjudandet på Pokébowls. För 99 kronor får man en välfylld skål där jag väljer Ponzulaxen som bas.

På salladsbordet har de olika skålarna med ingredienser från Ragnars tid förbytts mot färdigblandad sallad i portionsskålar. Det är smidigt och dessutom är salladen en riktigt trevlig mix av rödbeta, kål, morot och annat gott. Dock är den lite torr så jag testar rödbetsdressingen och genast blir en bra sallad toppen!

Laxbowlen är härligt upplagd och mättande för ögat. Alla olika ingredienser är trevliga och smakar bra, med undantag för gurkan och sushiriset som jag tycker klumpar sig lite för mycket. Kanske hade det varit bättre med ett mer traditionellt ris, eller till och med råris?

”En skål med (mestadels) grönsaker”, tänker någon, ”blir jag mätt då”? Jodå, det är en bra portion som serveras och mättar väldigt bra. Det här är defintivt en av de bästa ”bowlsen” jag ätit i den här stan på ett tag. Frågan är bara var de hamnar i pris efter den här introduktionstiden? Och var? En servitris jag pratar med säger att de kommer säljas i den nya fiskrestaurangen och pekar rakt över.

Med uteslutningsmetoden kommer jag fram till att hon menar den nya sushirestaurangen Oishi. Jag har troligen inte alls just ätit lunch på Boqueria sociale (fast ändå). Det är nog första gången jag inte riktigt vet var jag lunchat, men maten är väl värd att leta upp.

Man kan ju hoppas att det här blir ett av de fräscha, smakrika lunchalternativen av det här slaget, som fortfarande kan fås för under hundralappen.

På slutet hittar jag något som närkingen i mig kan gnälla lite om. Det finns ingenting till kaffet efter maten. Ragnars hade i alla fall en trött småkaka.

Klicka här för att hitta fler lunchrecensioner.