Grön Opal är numera den starkaste svensktillverkade spritsorten på Systembolaget. Det är Örebroföretaget Svensk Absint som tillverkar rekorddrycken, liksom dess systerprodukt Vit Opal. Vi stämde träff med en av grundarna, Mikael Norell, för att reda ut vad som är myter och vad som är sanning när det gäller absint.
Absinten hade sin storhetsperiod kring 1800-talets slut. Populärast blev den i konstnärskretsar i Frankrike och många är de författare, konstnärer och poeter vars kreativitet sägs ha nått nya oanade nivåer tack vare den gröna drycken. Men när nykterhetslobbyn gjorde gemensam sak med vinproducenter som tappat stora marknadsandelar till absinten drevs ett förbud igenom i Frankrike 1915. I samband med några uppmärksammade våldsbrott spreds snabbt myten om att man kunde bli galen av att dricka Absint och detta var inledningen till dryckens långa tid i dvala.
Anledningen till att man skulle kunna bli galen och hallucinera har tillskrivits ämnet tujon som visserligen är ett nervgift men i praktiken är det omöjligt att få i sig så mycket att man blir förgiftad. Tujon återfinns i malört och inom EU ligger gränsvärdet i praktiken på 35 mg/liter och de flesta absintsorter innehåller mindre än 10 mg/liter. Trots detta finns det flera tillverkare som spelar an på myten och påstår sig ha höga halter av tujon i sina produkter. Inte innehöll absinten högre halt av tujoner under 1800-talet heller. Analyser av gammal lagrad absint har visat att tujonmängden låg på ungefär samma nivåer som dagens absint. Trots detta finns det några ovanliga effekter som kan tillskrivas drycken även om det knappast har med tujonerna att göra.
– Jag har aldrig märkt något själv men vissa påstår att de får en mer klarsynt berusning. Att de känner sig klarare i huvudet än om de hade druckit exempelvis öl. Dessutom uppger de att de inte får någon bakfylla, säger Mikael.
Traditionellt har absinten alltid intagits med något sött. Innan sockerbiten uppfanns 1841 var det vanligt med någon slags sötad likör. När lyxvaran, som sockerbiten ansågs vara, sedan införlivades i absintritualen uppfanns en speciell sked med hål i att lägga sockerbiten på. En felaktig uppfattning om sockret är att absinten är en besk dryck i grunden och att man sötade för att få bort den bittra smaken. Den som någon gång smakat på riktig absint vet att så inte är fallet och sockret har således alltid haft en helt annan betydelse.
– Dels hade de en annan smak för sötma på den tiden men framförallt fungerar sockret som smakbärare, säger Mikael.
Efter att absinten återigen släpptes helt fri i Europa 1988 skapades så småningom en helt ny del av absintritualen. En tjeckisk absinttillverkare ville göra drycken mer spännande och tog intryck av eldandet som förekom kring spritdrycker som sambuca. Nu skulle man tända eld på den spritindränkta sockerbiten och låta den droppa ned i glaset. Att tända eld är dock inget som gillas av absintister och Mikael förklarar att det finns flera anledningar.
– Förutom den uppenbara olycksrisken där du riskerar att spräcka glaset eller tända eld på dig själv så tillför man inget annat än en bränd smak. På 1800-talet hade man troligen rynkat pannan åt hela företeelsen. Man förstör helt enkelt en god absint, säger Mikael.
I början av 1900-talet förbjöds absint i några länder, bland annat USA och Frankrike men också i ursprungslandet Schweiz. En seglivad myt är att drycken även ska ha blivit förbjuden i Sverige, men det stämmer inte. Det finns till exempel kvitton bevarade där man kan se att absint funnits på menyn – bland annat från Stora Hotellet i Örebro. I Sverige slog dock aldrig absinten igenom som i exempelvis Frankrike. Här dominerade istället kryddat brännvin och punsch trots att både August Strindberg och poeten Daniel Fallström föll för den gröna dryckens charm.
När Svensk Absint AB gör sin absint gör de det på gammalt klassiskt vis. De börjar med en råsprit av korn på 85 procent. I det tillsätter man sedan vatten och örter, bland annat malört, anis och fänkål. Efter ett dygn i blöt destilleras det. Destillatet blir kristallklart och håller då en alkoholhalt på 80–85 procent. Sedan fortsätter processen så tills det man får kvar ligger på 60 procent i alkoholstyrka. Därefter färgas en del av destillatet med hjälp av olika örter.
– Örterna är hemliga men vi tillsätter inga färgämnen eller konstgjorda tillsatser, säger Mikael.
För att vara säkra på att få så bra råvaror som möjligt har de anlagt sina egna odlingar. Undantaget är malörten där de valt att plocka vildväxande istället. Deras egna tester har helt enkelt visat att den vildväxande malörten smakar bättre än den odlade.
Premiärprodukterna heter Vit Opal respektive Grön Opal. Den förstnämnda har en alkoholhalt på 56 procent medan den andra ligger på hela 72 procent. Men starka droppar är även dyra droppar, runt 1 000 kronor per liter kostar det att få äkta svensk absint. Mikael är dock inte ute efter att tjäna storkovan. Alkoholskatten utgör en stor del, sedan tillkommer moms och Systembolagets påslag. Detta gör vinstmarginalen för bolaget väldigt liten.
– Visst blir det dyrt men vi vänder oss till de som uppskattar livets goda och är beredda att betala lite för det. Sedan får man också komma ihåg att en flaska motsvarar 4–5 flaskor färdig absint då den ska spädas med vatten.
Även om publiciteten och efterfrågan verkar bli stor kring deras absint verkar Mikael stå stadigt med fötterna på jorden. De har visserligen redan blivit kontaktade av importörer utomlands, men än så länge verkar man inte hörsamma lockropen.
– Vi håller fortfarande på att sätta oss in i reglerna i Sverige, så vi tar det lugnt och ser hur det går här först. Naturligtvis har vi vissa tankar på produktutveckling och att utöka sortimentet men allt sker just nu på hobbybasis och det i sig begränsar ambitionen. Ett annat problem är att tillgången på örter är olika från år till år, förklarar Mikael.
Svensk Absint AB sällar sig till en liten skara av svenska absinttillverkare och blir därmed det andra från Örebrotrakten efter Sankta Annas Bränneri. Intresset har varit stort och när premiärflaskorna släpptes i tre av Systembolagets butiker förra fredagen tog de slut på fyra minuter. I fortsättningen finns Grön och Vit Opal att köpa i de tre butikerna i Örebro samt via beställningssortimentet. Och man behöver inte heller ha bråttom med att dricka upp den när man väl köpt den.
– Absint är en av få spritdrycker som fortsätter att mogna på flaska, avslutar han.
Mikaels guide till bra absint
* Äkta absint ska vara destillerad. En del fulabsint är i värsta fall bara smaksatt sprit.
* Den ska inte innehålla några tillsatser, E-ämnen eller något socker.
* Nämns tujon på etiketten så är det ett starkt varningstecken och produkten bör undvikas.
* Färgen är ett bra sätt att upptäcka fulabsint. Är den gul, svart, röd eller blå är den troligtvis falsk.
