Burgerdudes är en svensk sajt som drivs av Linus Josephson, Toby Lee, Marcus Sjöström, John Wästerlund och Stefan Wadstedt. Målet är att recensera så många hamburgare som möjligt runt om i världen och bygga ett arkiv av de bästa hamburgarna runt om i världen.
De har drivit Burgerdudes sedan 2014 och har byggt upp en imponerande databas med svenska och internationella hamburgare. Sedan 2016 har de också suttit vid rodret för Stockholm burger fest, Stockholms främsta evenemang för den burgarbesatta. Vi fångade upp Sjöström och Josephson för att få svar på vad det är som lockar och om burgartrenden är över?
De flesta tycker om hamburgare, men inte i den utsträckning ni gillar dem. Så vad var det som gjorde er så besatta att ni bestämde er för att starta en webbplats dedikerad till att granska hamburgare?
Marcus: Vi började inte med idén att starta en burgarwebbsida. Det började med en twitter-hashtag, #FridayBurgers. För ungefär tio år sedan träffades många människor i spelbranschen och teknikbranschen i Stockholm för att käka hamburgare på fredagar. Efter ett tag bestämde vi oss för att försöka prova alla olika hamburgare i Stockholm för att ta reda på vilken som var bäst. Efter det blev vi vänner och eftersom vi även gillade att resa och åka till nya ställen ville vi naturligtvis testa hamburgarna där. Allt det där växte till Burgerdudes.
Och så småningom hade ni testat så många hamburgare att det var rimligt att starta en webbplats för att samla in och arkivera dessa recensioner?
Linus: Det var ursprungligen vår vän och kollega Toby, som nu är chefredaktör för sajten. Han sa: ”Nu skriver vi recensioner bara för oss, kanske finns det andra som kan uppskatta dessa?”. Så vi startade sajten och den blev bara större och större. Nu har vi en burgarfestival och en podcast.
Alla burgare är olika, men när ni recenserar, vad letar ni efter? Vad gör den bra i era ögon?
Linus: Det tråkiga svaret är allt, för det är ett helt paket. Vi tittar på brödet, vilket ska vara mjukt men rostat på insidan för att ge det där fina tuggmotståndet, och det ska inte vara fuktigt från såsen.
Marcus: Det måste vara en helhet. Om saker sticker ut och tar för mycket plats är det inte en välbalanserad burgare. Men självklart är köttet det viktigaste. Om du får en burgare som är för seg är det inte en bra burgare. Även om resten av burgaren inte smakar så mycket men köttet är saftigt och gott så är det fortfarande en ganska bra burgare. Köttet och brödet är det viktigaste, men helheten är det vi granskar.
Linus: Du vill att temperaturen [på ingredienserna] ska balanseras, du vill att texturerna ska balanseras, du vill att proportionerna ska balanseras. Allt ska ha en tanke bakom. Varför är det sallad på denna burgare? Om det behövs för att skapa textur, bra. Om det inte behövs, hoppa över det.
Berätta om en av de mest minnesvärda burgarupplevelserna ni har haft när ni rest utomlands?
Marcus: Det är Golden brown i Tokyo. Det var vår första längre resa tillsammans i januari 2012. Vi var en grupp på sex vänner som hade hört talas om Golden brown från vänner och online, så vi hade byggt upp en hype. Men för flera av oss var det vår första riktiga gourmetburgare. Det var ett sånt där ögonblick där vi insåg att en burgare kunde vara så bra, och vi fick uppleva det tillsammans. Vi pratade om det länge efteråt.
Linus: Jag tror att det var starten på att börja recensera hamburgare för varandra. Vi insåg att vi inte behövde gå till samma burgarställe hela tiden. Och några månader efter den här resan öppnade Flippin’ burgers upp. De startade hysterin kring hamburgare i Stockholm. Allt det höjde det till hobby-status för oss. Vi ville ta reda på vad som utgjorde en bra burgare.
Marcus: Skillnaden mellan Flippin och vad som kom före var enorm. Flippin var i nivå med Golden brown.
Linus: De hade nymalda puckar, de bakade bröd som passade ihop med deras hamburgare. De hade tänkt på varje ingrediens.
Marcus: Skillnaden mellan någon som säljer hamburgare eftersom hamburgare är populära och någon som älskar hamburgare sitter i detaljerna. Flippin var de första i Sverige att tänka på detaljerna. De kontaktade bageriet för att hitta det bästa brödet, till exempel.
Linus: De hade även rätt ketchup. Innan dess var inställningen att ”ketchup är ketchup”. Nej, det är det inte! Så Flippin var de första som tänkte på allt, som hade ett intresse för hamburgare.
Har det någonsin funnits något tillfälle i era resor där ni har gått till en restaurang med låga förväntningar och blivit överraskade av kvaliteten ni har stött på?
Linus: Oh ja. Det finns ett ställe i New york som heter Blue collar. Jag tror att en vän hade hört talas om det och vi gick bara förbi och var så hungriga och sa: ”ah, vi måste ha någonting”. Och det var så jäkla bra. Jag tog faktiskt två burgare, för jag var förbannad på att jag ätit upp den första. Vi hade inga förväntningar, stället såg lite ”meh” ut, kocken såg uttråkad ut.
Marcus: Det var ett litet ställe i Brooklyn, väldigt enkelt inrett. Kocken såg ganska trött ut och han släppte bara ner den här metallbrickan med några fantastiska cheeseburgare på.
Linus: Det var en ”wow!”-upplevelse.
Hur ser burgarscenen ut idag? Det är några år sedan burgartrenden peakade. Det är inte längre hipstermat. Så hur ser scenen ut idag och vilka trender ser du?
Linus: Saken är att det inte är hipster att äta en bra burgare längre, det har blivit en sak för massorna. Titta på Bastard burgers, de har blivit en kedja. Vi rankar dem som en av de bästa hamburgarna i Sverige, men de har öppnat upp på platser som Norrköping, Luleå och andra mindre platser. Så nu kan du gå till dessa medelstora städer och hitta bra hamburgare med bröd från det lokala bageriet och kött från den lokala gården. Det är den stora trenden nu, det är inte bara i Stockholm, Göteborg och Malmö, det är mer utbrett.
Marcus: När burgarutvecklingen nådde sin höjdpunkt i Stockholm var det skäggiga män över 30 som åt hamburgare.
Linus: [Pekar på sig själv] Boom!
Marcus: Nu har ribban höjts, så de flesta ställen säljer en anständig burgare. Flippin använde saker som briochebröd, och folk kopierade det, men nu hittar restaurangerna sina egna stilar och olika bröd och köttblandningar.
Tror du att det har hjälpt den övergripande kvaliteten att det inte är hipstermat längre? Eftersom ställena inte längre säljer hamburgare bara för att de är trendiga, vi är lite bortom det nu – människor som säljer hamburgare bara för att fånga den senaste vågen?
Marcus: De hamburgarna kommer alltid att finnas, men ja, vi har i princip passerat det. Eftersom det inte är en stor trend längre, och för att det nu måste ha en viss kvalitet för att hålla. Nya ställen öppnas och stängs inom tre månader eftersom de inte har bra hamburgare. Om du tittar på större städer som hade sin burgarutveckling tidigare, är det inte inne att äta hamburgare men de har många bra burgarställen.
Linus: Sammantaget tycker jag att kvaliteten är så mycket högre än för fem år sedan, även för två år sedan. Det rör sig i en så snabb takt.
Vad säger ni om trenderna i veganska och vegetariska hamburgare?
Marcus: Allt hände under förra året, delvis på grund av Impossible burger och Beyond meat som skapade en sådan hype, och så producenter som började märka att det fanns en stor marknad. Så i fjol tog saker fart från att det bara var ett sämre alternativ för människor som inte äter kött. Det förväntas nu att de är bra och man lägger stor vikt vid det. Jag tror att om två år, eller så, kommer de ha lyckats att få många människor att göra ett aktivt val att inte äta en köttburgare. Inte av vegetariska eller miljömässiga skäl, utan för att de föredrar det.
Linus: Det är väldigt intressant, för idag är det hantverksburgar-kultur; att du bör göra allt själv. De flesta av dessa vegoburgare är industriellt tillverkade för tillfället. Nu har ställen börjat göra egna vegoburgare eftersom de vill ha kontroll. Jag vill se hur det utvecklas. Om en stor aktör som Beyond kan göra en vegoburgare som slår branschstandarden?
En sista fråga: vilken är er drömburgarresa? Finns det något land där ni verkligen vill ta en burgare någon dag?
Linus: Det är lite komplicerat, för vi behöver verkligen åka till USA. Vi vill göra en ”roadtrip”, det är det verkliga svaret.
Marcus: Vi har fantiserat om det i fem eller sex år. Åka från San francisco till Seattle, göra hela västkusten, göra södern, och äta hamburgare som inte har förändrats sedan 50-talet. Hela Motz-upplevelsen. Har du hört talas om George Motz? Han är som en burgarguru, han har skrivit böcker om olika delar av Usa och vilken typ av hamburgare de gör, Usa:s burgarhistoria. Vi vill också göra det, det skulle vara en drömresa.
Linus: Jag skulle också vilja utforska mer i Asien. Det är en riktigt rolig burgarscen. Vi har varit i Japan mycket, men jag skulle vilja besöka Sydkorea mer, de har många burgarställen på grund av deras koppling till Usa, vi vill prova dem.
Marcus: Australien är också ett stort hål i vår karta, vi behöver åka dit. Vi skulle kunna äta hamburgare hela dagen, varje dag, under resten av våra liv, och ändå inte kunna testa alla.
