Ågatan 3 är en restaurang med ambitioner. Deras önskan är att skapa en upplevelse vilken gästen ska minnas och längta tillbaka till. Det lyckas köket oftast med i de klassiska rätterna, men alla rätter ger inte denna upplevelse.
Vi har gått ned för Färgaregränd, i riktning mot Hjalmar Bergmans Elgérigården, och nått Ågatan 3. Den trivsamt inredda hörnlokalen, med stora fönster, tar ett 50-tal gäster. Restaurangen är öppen för lunch och middag. I matsalen talas det engelska vid ett par bord mellan affärsgäster. Mer lågmält konverserar de par vilka njuter av en stund tillsammans. Skratt hörs från mer ”bullriga” sällskap som gått ut för att fira något.
Kvällsmenyn omfattar vardera fyra för- och varmrätter, ost samt fyra desserter. Två menyer erbjuds: en avsmakningsmeny, Nordens mat, med sex rätter och Säsongens smaker, med tre rätter.
Ågatan 3 samverkar lovvärt med ett tiotal lokala råvaruproducenter. Men för mig som gäst är det avgörande att råvarorna också har den rätta smaken. Lammfiléns kött från närliggande Mjästagård var bra men köttet i den tidigare serverade lammytterfilén från Gotland avsevärt bättre.
Oftast har vi besökt Ågatan 3 för att vi och vårt sällskap längtat efter de två klassiska rätterna, fisk- och skaldjurssoppan och den grillade oxfilén. Favoriter, traditionellt tillagade, sedan restaurangen öppnade år 1985. Rekommenderas. Avsmakningsmenyn Nordens mat är ambitiös med sina sex rätter, vilka lovvärt blev till nio. De tre extra mellanrätterna är synnerligen generösa och välsmakande. Men genomgående upplever vi en viss överambition från köket där rätterna skulle vunnit på att huvudråvaran mer framhävts.
Aptitretaren var en mycket bra start, med gravad gös tillsammans med rödingsmousse, rådjurstartar och den egentillverkade lammkorven.
Första rätten är en god, smakrik, löjrom från Vättern. Den följs märkligt nog av en intetsmakande hård och svåräten vörtskorpa. Varför? Vi väljer att äta den utmärkta löjrommen på det medföljande franskbrödet. Så rätt och gott.
Äggrätten med ett perfekt bakat ägg, en bit rimmad och bakad, krispig, spädgris, sås på palsternacka, tunt hyvlade grönsaker och lökbuljong är mycket lyckad. En härlig smakkaskad.
Huvudnumren är Vätternröding och rådjur. Vätternrödingen serveras med Karl Johan-svamp, potatiskrokett och hummerbuljong. Rödingen är mjäll och perfekt kokt men tyvärr översaltad. Överraskande får vi innan kötträtten en angenäm mellanrätt, friterad kalvbräss och grönkål. Generöst och gott. Bra men mer ordinär är rådjuret med kantareller och svartrot. Därefter rensas våra smaklökar genom en gurksorbet med is. Fräscht.
Middagens mest positiva rätt är de tre ostarna. Temperaturen är perfekt, rumstempererad, vilket ger ostarna den rätta smaken och konsistensen. Ofta mötts vi på andra restauranger av alltför kalla ostar för sent tagna ut kylen. Ostarna är två goda från Granhammar och en fulländad Bredsjö blå. Ost som allra bäst.
Desserten var en innovativ rätt med olika äppelvariationer. Delikat kändes den friska och rena äppelsmaken i sorbet, yoghurt och sockerkaka.
Inom vinområdet erbjuder Ågatan 3 ett bra utbud av viner vilka alla, tilltalande, kan får per glas. Serveringen är kunnig, vänlig och uppmärksam. Ågatan 3 har viljan att ge gästen en gastronomisk helhetsupplevelse. Det lyckas mycket väl främst i de klassiska rätterna. Köket höga skicklighet förtas av en påtaglig ojämnhet. Men Ågatan 3 är en restaurang med ambitioner väl värd att besöka på sin väg mot en allt högre gastronomisk nivå.
