Det finns barn som inte går till skolan fast de borde. Problematisk frånvaro kallas det och resulterar i, om den förblir obruten, i ofullständiga betyg och svårigheter att få jobb i framtiden. Nu arbetar Nethouse med projektet HoloEd genom vilket man hoppas få in dessa barn i skolgång igen.

Anledningarna till frånvaro kan variera, kanske är barnet eller ungdomen långvarigt sjuk, lider av ångest eller depression, och varje år är det tusentals frånvarande barn som går miste om skolundervisning de inte bara har plikt, utan även rätt, att få. Det projekt som Nethouse nu arbetar med tillsammans med projektledaren, visionären och rektorn vid Skrantaskolan i Karlskoga, Peter Svensson, har som mål att få undervisningen hem till de elever som inte förmår gå till skolan.

– Vi arbetar med Microsofts hololens, som kan påminna om vr-glasögon, men till skillnad från i virtual reality så befinner man sig fortfarande i det verkliga rummet när man har dem på sig, och sedan kan man lägga olika lager på den verkligheten, berättar Ola Elmvik som tillsammans med Klas Dahlén och Jonas Stjernström på Nethouse arbetat med att utveckla de glasögon som kommer att användas i undervisningen.

Skillnaden mellan vr-glasögon och hololens är att de objekt man tar fram är kopplade till det verkliga rummet i hololens. Det innebär att om man har på sig glasögonen och lämnar rummet så stannar de virtuella föremålen kvar i det rummet. I det nu pågående pilotprojektet, där även Microsoft, Alfred Nobel Science Park och Region Örebro Län är iblandade, har en elev och hennes lärare arbetat tillsammans.

– Det är en elev som inte varit i skolan på mycket länge, men nu får hon undervisning hemma. Hon kan med hjälp av hololens få upp en whiteboard i sitt rum, och när läraren skriver in uppgifter på sin dator, så kommer dessa upp på elevens whiteboard, hon löser dem via appar i hololens och skickar tillbaka resultatet. Under tiden kommunicerar läraren och eleven via Skype, berättar Ola Elmvik.

Något som också skiljer hololens-glasögonen från vr-glasögon är att man kan gå runt det föremål man tagit fram, till exempel kan man studera ett hjärta från olika vinklar eller bygga upp och studera molekyler från olika vinklar. Ambitionen är att man med tiden ska kunna föra in läraren i elevens rum som ett hologram i realtid.

– Syftet med projektet gör det extra spännande, det är häftig teknik att arbeta med, men de mjuka värdena gör det ännu häftigare, om man nu kan hjälpa dessa ungdomar att komma tillbaka in i skolan, konstaterar Klas Dahlén.

I det pilotprojekt som nu pågår har en pedagog vid Skrantaskolan avsatt tid att arbeta med eleven som deltar i projektet.

– Eleven tog till sig tekniken väldigt snabbt, det finns inga trösklar för yngre människor när det gäller teknik som denna, och föräldrarna var oerhört lyckliga över den här hjälpen och de framsteg som eleven gjort med detta hjälpmedel, berättar Ola Elmvik.

Den första fasen av projektet löper ut till årsskiftet, och man tittar nu på fas två, vilket kommer att handla om att bygga plattformen så att den kommer ut på marknaden.

– Det finns fler områden än skolan som kan vara intresserade av detta, inte minst industrin, men också sjukvården, konstaterar Ola Elmvik.