I år har han hunnit med att göra allsvensk debut och dessutom den första allsvenska poängen i form av en assist till Nordin Gerzics mål mot Helsingborg. Onekligen en bra start för Sebastian Ring – den senaste av unga talanger att slå sig in i Örebros startelva.
– Man får räkna med att det tar tid att komma in i det, det skiljer trots allt en del mellan division ett och Allsvenskan, men så här långt har det gått över förväntan. Jag hoppas att det här kan bli mitt genombrottsår.
Under uppväxten var det dock inte självklart vilken sport han skulle satsa på. Fotbollen fick hård konkurrens av både innebandy och hockey. Det blev inte många lediga kvällar i veckan när föräldrarna ställde upp och skjutsade på honom och brorsan Jonathan till träningar och matcher. Sebastian ser bara positivt på den bakgrunden.
– Jag har fått mycket från både bandyn och hockeyn och jag tror att det har varit positivt för min utveckling.
Sportintresset verkar ha funnits i familjen sedan start. Sebastians mamma spelade bland annat fotboll och pappa var hockeymålvakt. Båda föräldrarna har också varit ledare inom både bandyn och fotbollen på ungdomssidan. Att det blev just fotboll till slut verkar dock ha haft mer att göra med omgivningen än något annat.
– Jag hade nog fler kompisar som spelade fotboll, och så valde brorsan fotboll. Sedan lutade nog hela familjen lite mer mot det, säger han eftertänksamt.
Han har förstås haft sina föräldrar som tränare och ledare.
– Jag har ju sluppit hålla koll på tränings- och matchtider, säger han och skrattar. Men det har varit mycket positivt också. De har alltid varit stöttande och kommit med både positiv och negativ feedback. Pappa är väldigt intresserad och kollar på matcher fortfarande och kommer med råd.
I inledningen av säsongen har han spelat som vänsterback, en position han också värvades till. Men från början hade han inte alls några tankar på att spela där. När han kom fram i Adolfsbergs A-lag var det som innermittfältare.
– Det började med att jag fick kliva ned på vänsterbacken några matcher. Jag ville egentligen inte det men man fick lyssna på tränarna. Men det har varit nyttigt att spela som innermittfältare först. Jag har fått med mig en bättre spelförståelse och blicken för spelet.
Just vänsterbackspositionen verkar vara speciell. Det är inte sällan man talar om behovet av att få fram offensiva backar med naturliga vänsterfötter, något som borde gynna en spelare som Sebastian.
– Det kan nog ligga något i det. Det finns inte så jättemånga naturliga vänsterfötter så det kan vara positivt för att få speltid, säger han.
Offensivt har ÖSK stundtals sett giftiga ut i säsongsinledningen medan försvarsspelet har vacklat desto mer. I backlinjen finns både Sebastian och Michael Almebäck som är nya och jag undrar om det har att göra med att de inte är samspelta än.
– Det är kanske en klyscha men försvarsspelet börjar med anfallarna. Det krävs bra insatser från hela laget, men jag tycker ändå att vi fått till det bra. Visst är vi några nya och det gäller att lära sig var vi har varandra ute på planen, men vi är på god väg.
I vintras var det dock nära att Sebastian gick samma väg som sin bror. I november var han iväg och tränade med Varbergs Bois och klubben var väldigt intresserad.
– Det var rätt så nära. Brorsan hade talat mycket gott om klubben och jag fick bra intryck när jag var där. Men så pratade jag med Alec och han trodde att jag kunde vara med och konkurrera i år så då vägde ÖSK och Allsvenskan till slut tyngre.
När den andre vänsterbacken, Logi Valgardsson, gick sönder på försäsongen fick Sebastian Ring den där chansen han väntat på. Nu börjar Valgardsson närma sig comeback men Sebastian räds inte konkurrensen.
– Jag visste före säsongen att jag skulle konkurrera med honom och det kan vända fort – för oss båda. Alec och Axel ser oss på varje träning så det gäller att prestera och vara på tå. Alec vill att vi spelare visar engagemang och att man vill delta.
Sådan förefaller han vara. Går inte händelserna i förväg och fullt medveten om att både inställning och arbetsinsats måste vara stenhård varje dag. Som så många andra unga professionella fotbollsspelare idag vet han vad som krävs för att ta ytterligare steg i utvecklingen.
– Jag har inte satt något personligt mål mer än att spela så mycket som möjligt. Det är också en gammal klyscha men jag försöker verkligen att ta en match i taget och visa framfötterna.
Men om du får drömma om en liga att spela i så småningom?
– Då är det La Liga. Men ett första steg kan vara den holländska ligan. Jag tror den kan passa mig bra då den är snabb och passningsinriktad. Jag tror att det kan vara en bra skola för en back.
