Bor man inne i Örebro eller regelbundet befinner sig här kanske man inte tänker så mycket på den. Den stora vita byggnaden vid Stortorget, Rådhuset som den heter. Men den är unik i Sverige, vilket ledde till att den lördagen den 16 juni invigdes som byggnadsminnesmärke.

Rådhuset stod klart 1859 och var en del i den nybyggnation som ägde rum efter stadsbranden 1854 då en stor del av Örebro, vars bebyggelse till stor del var i trä, brann ned. Arkitekt var Fridolf Wijnblad som för det nya rådhuset valde en arkitektur som vid det laget fortfarande var ovanlig i Sverige – nygotiken – vilken är vanligare att se kyrkliga byggnader uppförda i.

Än idag är Örebro Rådhus unikt i sitt utseende. Att det nu blivit byggnadsminne innebär bland annat att rådhuset inte får rivas, att exteriören inte får byggas om eller på annat sätt förändras samt att förändringar av sessionssalen och den fasta inredning som tillkommit före år 1902 ska ske i samråd med Länsstyrelsen. Vård- och underhållsarbeten ska också utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.