ÖSK har kniven på strupen i Allsvenskan. Men under förmiddagsträningen på Behrn Arena flödar en vänlig sol. Fokus ligger på spelövningar med omställning och avslut. Bollen ska in i nätet. Koncentrationen känns i luften.
Det senaste nyförvärvet Astrit Ajdarević är hela tiden i rörelse. Självklart och kraftfullt. Lätt i steget och bollsäker. Astrit är tillbaka. Säsongen 2010 gjorde han en succédebut i ÖSK med tre mål på två matcher. Stänkte dit kvitteringen i 3-3-matchen mot Elfsborg hemma på Behrn Arena med ett överraskande distansskott.
– Det är bara en spelare kvar i ÖSK sedan dess. Det är Nordin Gerzic, säger han nyduschad och nymasserad. Kroppen är hans redskap och måste hållas i trim. En tuff arbetsvecka väntar med en match i Svenska Cupen mot division 2-laget BKV Norrtälje. Och en så kallad ödesmatch mot Halmstad. En bör-vinna-match och ett måste-vinna-möte.
Astrit och Nordin blev 2010 säsongens bästa målgörare i ÖSK. Som ville ha honom kvar. Men IFK Norrköping lockade med ett fett anbud. Och sen bar det ut i Europa igen. Med flera perioder på lån till olika klubbar. Standard Liège är den senaste klubbadressen. På sin hemsida önskar belgarna honom lycka till i hans fortsatta karriär.
Vad har han då att erbjuda sin nygamla arbetsgivare, vid 25 års ålder?
– Jag har fått internationell fotboll i mig. Där går det fortare. Jag har blivit lugnare i mitt spel och tryggare i mig själv. Klart smartare. Vet hur jag ska röra mig för att hitta mina ytor. Speciellt med tanke på vilken typ av spelare jag är.
Astrit vill helst spela så centralt som möjligt. Och gärna offensivt.
– Jag kan bygga spelet också. Det såg vi nu senast mot Sundsvall. Jag roterade väldigt mycket på mitten. Både i offensiven och defensiven. Det gäller att fortsätta bygga på det. Jag är en spelare som vill ha bollen mycket, för att hitta mina medspelare och göra dom bättre.
Han är trygg i sin professionalitet. Det är fotboll det handlar om. Och det är några nya medspelare man ska lära känna. Svårare är det inte, menar han. Redan vid femton skrev han sitt första kontrakt med Falkenbergs FF.
– Jag fick göra debut i Superettan och gjorde mål och allting. Det var då allting började hända. Vid 16 flyttade jag till Liverpool.
Han känner sig mest hemmastadd i den engelska fotbollskulturen. Han har varit på lån både till Leicester City och Charlton Athletic.
– Speciellt under tiden i Charlton. Då fick jag ut det mesta av mitt register. Där fanns en passion för fotboll. Tjugofyra timmar om dygnet och sju dagar i veckan.Och jag är en sån kille som lever och ska dö för fotbollen.
Astrit är kosovoalban och född i den forna Jugoslavien. Han kom till Sverige vid ett års ålder. Han kommer från en fotbollsfamilj. Hans far Agim var proffs i flera lag, bland annat i det albanska laget Liria. Ett av de bästa lagen i det forna Jugoslavien. Vad gäller ÖSK:s prekära läge har han ett standardsvar: Det kan inte bli värre, bara bättre. Och att laget bär ansvaret för placeringen. ÖSK ska inte ligga där. Laget är för bra. Det är hundra som som gäller varje match.
– Jag lever för sånt här. För att vinna. För att se till att folk är med i samma båt. Se till att man har en tro i det man gör. Att man lyckas med någonting. Att hålla sig kvar i allsvenskan är i vårt läge som att vinna den.
Astrit Ajdarević har en sund självkänsla.
– Jag är en realistisk människa. Jag säger inte grejer som jag inte kan hålla fast vid. Det ger jag hundra procent. Jag säger inte grejer som jag är bra på – om jag inte är det. Jag säger hur det är och vad jag tycker. Svårare är inte livet.
Han är optimist och tror inte att falluckan öppnas. Och han ser ingen större risk för sitt varumärke med övergången.
– Jag känner folk i klubben och jag vet kvalitén. Någon gång måste det släppa. Jag tror på det här. Om jag inte gjort det hade jag inte kommit hit. Då hade jag tagit något annat anbud.
