Robert Åhman Persson är lagkapten i ÖSK. NA:s expertkommentator Gustaf Crona utnämnde honom till Årets ÖSK:are. En tuff, bollvinnande och spelskicklig mittfältare som hela säsongen gjort sitt jobb, också under den värsta poängtorkan under våren, och som alltmer växt ut till en ledargestalt.
Det går för sig att kalla honom ”RÅP”.
– Det har blivit så, säger han med ett leende.
Något av ett artistnamn. Å:t ger ett lite rått och rätt sound åt en mittfältskrigare som man inte ska stå i vägen för. I civila kläder utstrålar han en vänlig auktoritet. Elegant skjorta. Smärt med antydan till muskelknippen under tyget. En lagkapten med ordet i sin makt som tycker att det var lite synd att säsongen tog slut.
– Vi var i bra form. Samtidigt som jag själv hade en god fysisk status. Det var som förra hösten när vi kände oss i gott slag och kunde slå vilket lag som helst. En skön känsla.
Säsongerna 2014 och 2015 har liknat varandra. Han har varit med i andra lag där det gått väldigt tungt. Eller väldigt bra. Eller någonstans mittmellan. Han tystnar för ett ögonblick.
– Men jag tror inte att jag varit med när det svängt så pass mycket under en säsong. Som i våras då det var så otroligt många matcher i följd då det gick dåligt. Och att det sen vänder och går så bra i många matcher.
Han ser ingen enkel förklaring till de slagiga säsongerna.
– Det har nog mycket med psykologiska aspekter att göra. I det läge vi hamnade var vi ett stukat lag, det gick tungt för många och så kom Martin, Astrit och Pär in med en enorm energi och presterade på plan.
– Varje match på våren var känslan innan att ”det här blir tufft”. På hösten var alla matcher lika tuffa. Men har du självförtroende spelar det ingen roll om det är AIK hemma. Vi kände ”vi kommer att vinna mot AIK”. Vi trodde stenhårt på det. Får man in den insikten och känslan i huvudet har man vunnit väldigt mycket. En professionell fotbollsspelare i dag får vara beredd på mesta. Sociala medier surrar av rykten och spekulationer. Några supportrar spekulerade i att RÅP tog en varning mot Åtvidaberg för att bli avstängd i sista matchen mot AIK där han spelat länge och är omtyckt.
– Det tog mig hårt att en liten klick trodde att jag tog en varning med flit. För att slippa spela. Alldeles oavsett vad jag känner så är det ÖSK som är min arbetsgivare. Det är det lag jag spelar för. Det är den tröja jag har på bröstet. Då gör jag allt för det laget. Det är bara så. Oavsett vilket annat lag det är på andra sidan. Det bryr jag mig inte om.
RÅP gillar att fotbollskulturen i Sverige inte är så kommersiell. Till skillnad från hockeyn där en spelare kan byta till vilket lag som helst. Nästan när som helst.
– Nu har jag i och för sig varit med i många olika klubbar. Men det har inte alltid varit självvalt.
Han har stor respekt för alla fans oavsett vilket lag de tycker om.
– Jag gillar att det finns en stark rivalitet mellan lagen och en stark klubbkänsla. Sedan får det absolut inte gå över gränsen.
2016 går hans kontrakt med ÖSK ut.
– Jag har fått frågan från familjen och andra: Vad händer nu och har du börjat diskutera nästa år. Men det går inte svara på vad som händer nästa månad eller i sommar. Det går så fort i den här branschen. Som dagsläget är trivs jag väldigt bra här i ÖSK.
Han berättar en sedelärande historia om sin sista tid i AIK innan övergången till ÖSK.
– Sista året på kontraktet skadade jag mig när det var sex månader kvar. Det var inte optimalt att operera sig med två månader kvar på kontraktet. När mitt kontrakt gick ut körde jag rehabövningar. Om ditt kontrakt går ut och du har gjort en jättebra säsong och du är gratis så att säga. Utmärkt. Men samtidigt kan du skada dig. Och du är rökt.
Som lagkapten har RÅP att förhålla sig till och förverkliga ÖSK:s vision med kraftorden medaljer, Europaspel, storpublik, publikfotboll.
– Först och främst tränar vi stenhårt varje dag. Det är grunden till det hela. Visionen är fullt realistisk. En vision ska väl vara långt borta i en mening. Det är den på sätt och vis. Men samtidigt känner vi att den är väldigt nära. Vi var ju i Svenska Cupen-final i somras. En vinst och vi hade varit i Europa. Om vi kan få till höstens prestationer över ett helt år, då kommer vi att vara på medaljplats.
RÅP gör även en annan reflexion. I ÖSK har det varit ett flertal spelare med ganska liten erfarenhet av Allsvenskan.
– Vi har sett hur det fungerar över en period. Jag tror att nu förstår vi på allvar att vi är ett bra lag när vi gör saker på rätt sätt. Och att respekten för de så kallade storlagen försvinner alltmer. Med lite förstärkningar inför 2016 så kan det bli väldigt bra om vi får det att stämma.
Han ser att föreningen har blivit mer av en helhet. Ett medvetet arbete som burit frukt.
– Det har satt en röd tråd i klubben. Vi märker att juniorerna och de yngre killarna som är med oss och tränar är mer införstådda med hur vi vill spela. Det har spridit sig ner i leden de här åren.
– Vi är ett väldigt bra gäng. Olika individer men ändå beredda att dra åt samma håll. Det är väldigt viktigt. Där hjälper våra tränare till.
Men det gäller att inte bara stryka medhårs hela tiden.
– Då kommer man ingenstans. Det måste vara lite elektricitet i luften. Målvaktssituationen är bra. Två målvakter med landslagsmeriter.
– Det är nästan en nackdel för Jacob och Oscar är näst intill omöjliga att göra mål på. Han ler. Dom triggar varandra men de behöver matcher. Problemet är att en inte får spela matcher.
Lagkapten Robert Åhman Persson drog till Uppsala för att fira en familjejul. UNT:s stående fråga inför den nya säsongen väntade: ”När kommer du till Sirius?” Han skrattar lite. RÅP:s far Staffan spelade allsvensk fotboll för Sirius senast klubben var i Allsvenskan på 70-talet. RÅP själv har spelat bandy i Sirius. Uppsalatidningens fråga är dock förståelig: försöka duger – alla vill ha en RÅP i sitt lag.
