En svensk klassiker. Ja då talar vi alltså inte om en film av Ingmar Bergman, eller om köttfärssås och spaghetti, utan om den smågalna idén om att klara av tre långlopp (skidor, cykel, löpning) och en långsimning på under 12 månader. Det här är någonting som fler och fler människor är intresserade av – och det är där människor som Johnny Fridholm kommer in. Johnny är nämligen en av få personliga tränare i Sverige som har en En Svensk Klassiker-licens, vilket betyder 400 timmar grundutbildning, 20 timmar specialistutbildning, samt egen erfarenhet av långlopp. I nuläget arbetar han både i Örebro och Karlskoga, på Motionsform och Träningslagret.
Berätta, hur hamnade du här?
– Jag har jobbat inom industrin under många år, på senare tid som produktionschef på olika företag. Enligt mig är något av det bästa och viktigaste i en sådan befattning att utveckla människor. Träning, kost och hälsa har alltid varit en intressant och stor del av mitt liv. Jag har själv hållit på med styrketräning, mountainbike, skidåkning, löpning och så vidare – för att det är kul – och beslöt att jag skulle prova vingarna som egen företagare. Så jag gick en PT-utbildning på PT-School i Stockholm. En personlig tränare hjälper verkligen människor att nå mål och utvecklas. PT-School fick i uppdrag av En Svensk Klassiker att ta fram en utbildning och ett träningsupplägg för klassikern. Efter att jag jobbat ett tag gick jag även den utbildningen och har sedan byggt på med en coachutbildning för idrottsprestationer.
Har du själv gjort En Svensk Klassiker?
– Nej, jag har gjort långlopp på mountainbike och sprungit halvmaran ett antal gånger plus några andra löparlopp, men klassikern gör jag för första gången i år. Jag börjar med Vasaloppet.
Kan alla klara en sån här grej?
– Det hänger naturligtvis mycket på vad du har för träningsbakgrund. En del kan få det i 40- eller 50-årspresent utan att kanske vara speciellt tränade. Då får man ju hoppas att de får presenten i god tid innan.
Om man som jag är väldigt otränad, hur gör man då?
– Det är långa lopp vi talar om, en rejäl ansträngning för kroppen. Vi börjar med att göra tester på vad din status är, vilka styrkor och svagheter du har i kroppen. Sedan blir det grundläggande basträning, för att få upp vävnadståligheten och bygga upp en bra grund för att klara kommande belastning. Är man helt otränad så är till exempel senor och muskelfästen inte så starka som de är hos en person som tränar. Nästa fas är uppbyggnadsträning, då tränar man styrka, konditon och uthållighet. Funktionell styrka för de rörelser man ska utföra, stabilitet, och balans – både i kroppen och mellan olika muskelgrupper. Närmare tävlingarna tränar man så klart mer specifikt beroende på vad som ska genomföras. Det skiljer sig lite åt gällande vad som krävs för prestationen, nu inför Vasaloppet så tränar man till exempel mer på det som påverkar tekniken för skidåkningen och uthålligheten. I den sista fasen, med någon som är vältränad, går man in på prestationshöjande träning för att öka resultatet i tävlingarna.
Hur lång tid behöver jag på mig?
– Fyra till sex månader, skulle jag önska. Sex månader om du är helt otränad, för att det ska bli en ganska bra resa. Man måste börja försiktigt så att kroppen får vänja sig, inte gå ut stenhårt och skada sig.
Hur jobbigt är det att göra ett klassikerlopp?
– Det beror helt på vad man definierar som jobbigt. Själva utmaningen ska vara den träning som kunden lägger ner och målet är att loppet ska vara lite som belöningen för det man har gjort innan. Det ska inte vara en nära döden-upplevelse. Tanken är att man ska kunna genomföra loppet på en nivå där man känner att “det gick ju bra”, men man genomför ju inte en Vätternrunda eller ett Vasalopp enkelt, utan att märka av det.
