Tomb Raider
Crystal Dynamics
(PC/X360/PS3)

Kultjärven slår in i betongen precis över mitt huvud och flisor fyller luften. Jag väntar tills han verkar ladda om, reser mig upp, spänner bågen, siktar och släpper i väg pilen … eller rättare sagt så är det inte jag som gör detta – utan den jag skulle våga kalla världens näst kändaste spelkaraktär. Chansen är stor att du har träffat henne på en maskerad. Jag talar självklart om Lara Croft. Spelet går tillbaka till hennes första äventyr, där hon i sina sena tonår för första gången får smak för det äventyrliga liv de tidigare spelen beskrivit. Crystal Dynamics tanke är att vi ska få en bild av vem Lara Croft var innan hoppande och skjutande blev hennes vardag – en ung aspirerande arkeolog som på en resa med ett filmcrew råkar ut för ett skeppsbrott och spolas i land på en mystisk ö. Det känns lite som en flirt med tv-serien Lost, för det är ingen vanlig ö hon hamnat på utan en ö som vilar på en mängd dolda hemligheter som det är upp till dig att börja nysta i. Det finns tonvis av skatter och platser att upptäcka. Vill du inte skynda dig igenom huvudberättelsen så har du mängder av sidouppdrag framför dig. Handlingen är intressant och fylld av tvister och överraskningar med en Lara i centrum som under dess gång snabbt tvingas växa upp och tänja på sina egna gränser. Detta utspelat i en otroligt vacker och skiftande miljö. Har jag då något negativt att säga? Ja, spelet kunde ha sparat in lite på antalet fiender. Ibland blir det bara lite för mycket, fast samtidigt så är det första gången som ett spel på riktigt lyckats göra mig lite rädd bara på grund av hur fienden lät och rörde sig när denne obevekligt svärmade mot mig. Slutligen vill jag bara säga att det jag tror är nyckeln för att riktigt kunna njuta av spelet är att blint köpa dess premisser, så som att en människa kan klättra vart hon vill. Då kommer du verkligen att uppskatta det här spelet.