Sy! Från hood till skjortklänning
Jenny Hellström Ruas
Natur & Kultur
Jag blir riktigt peppad när jag läser Jenny Hellström Ruas förord. Hon menar att alla lär sig sömnadens grunder i ett kick och att ett plagg blir mycket personligare med sneda sömmar. Jag blir övertygad om att jag kommer att kunna sy vad jag vill! Och snygga kläder med mönster och beskrivningar finns i boken, så det här kommer att bli hur kul som helst! Jag har inte sytt ett plagg sedan högstadiets syslöjd, men jag hade högt betyg i ämnet så jag är full av tillförsikt när jag bestämmer mig för att sy en t-shirt som har svårighetsgrad 2 av 5. Det första hindret jag stöter på är att hitta dess rosa mönsterlinjer bland virrvarret av olika plaggs mönsterlinjer på det medföljande mönsterarket. Att hitta rätt blir ett litet helvete för mig som är färgblind. Men det löser sig till slut. Att jag inte har tålamodet att sy noggrant vet jag redan så jag har använt en alldeles för stor Sex Pistols-tisha som tyg, för sneda sömmar känns ju ändå rätt punkigt. Nästa hinder uppstår när jag ska sy infodringar. Jag har ingen aning vad de är till för och begriper inte hur de ska sys utifrån beskrivningen. Skiter i dem och lämnar halsringningen osydd – punk var ordet. Nästa projekt är en kjol, som får klara sig utan foder då jag inte kan se mönsterlinjerna till fodrets bakstycke. Även här talas det om infodringar och jag väljer att helt enkelt strunta i beskrivningen och använda mitt någorlunda sunda förnuft – och hey, det blev en rätt okej kjol ändå. Summa summarum: man bör ha grundläggande sykunskaper innan ger sig på denna bok och att sy är skitkul.