Fyra timmar, 50 roller och 100 år – så ser grundförutsättning ut för Länsteaterns nya pjäs ”Imorgon är nu”.

Premiär 7 april och för regin står Malin Stenberg. Totally Örebro träffade henne i paus mellan repetitionerna för en pratstund.

– Det här är en historia löper över 100 år med start 1917 och som slutar 2016 i USA. I pjäsen får vi följa två personer och deras öden med en fot i Örebro och en i USA, säger Malin Stenberg när vi träffas i caféet på övre plan inne på Örebro teater.

Idén till pjäsen väcktes redan för två år sedan. Det regissören Malin och manusförfattaren Lucas Svensson ville göra var en pjäs om arbetarrörelsen. Researchen har bestått av otaliga intervjuer med människor från Örebros skofabriker och Bergslagens gruvindustri.

– Om man som Örebroare kommer att känna igen sig? Både och. Personerna i pjäsen är fiktiva och skofabriken och gruvan har aldrig existerat, men vi har lånat delar från olika platser och personer i pjäsen. Man skulle kunna säga att det är en skröna baserad på verkligheten.

Till sitt förfogande har Malin haft tolv skådespelare som ska gestalta alla 50 rollkaraktärer.

– Det har verkligen varit ett pysslande för att få det här att gå ihop. I pjäsen kliver vi nämligen både ut och in i olika tidsepoker där vi bland annat låter barnbarn träffa sina mor- och farföräldrar. Det här gör att vi inte kan låta något, så att säga, krocka med sig själv. Det har nästan varit som att lösa ett sudoku att få det här att gå ihop.

Tre akter som med paus uppgår till en cirka fyra timmar lång föreställning. Det har även medfört en extra lång förberedelse- och repetitionstid.

– Vi är nu uppe i nio veckor och det är nu cirka tre veckor före premiären. I vanliga fall kanske man repeterar mellan sex och åtta veckor, så det här är något utöver det vanliga. Det handlar om att hitta berättargrepp och det är även tre akter som helt skiljer sig åt.

Har det blivit som du tänkt?

– Ja… asså, nu börjar allt landa på sin plats. Man börjar att kunna se var allt kommer att hamna, även om vissa repliker kanske inte sitter helt och att skådespelarna fortfarande håller på att hitta sina karaktärer.

Har du fått plocka bort delar ur den ursprungliga berättelsen?

– Nej, allt det som ska vara med finns där.

En pjäs om arbetarrörelsen. Är den politisk?

– Det är inte en pjäs om politik utan om människoöden. Den är inte politisk eller agitatorisk, den tar ställning för människorna.

Kommer premiären att vara likadant utformad som sista föreställning?

– Mitt uppdrag som regissör tar slut i och med premiären. Sedan brukar jag komma på besök efter två, tre veckor och se vad som hänt, men som publik så ska första och sista föreställningen se likadana ut.

Gruvdriften i Bergslagen finns med i pjäsen. Blir det någon länsturné?

– Det fanns en tanke om det, men vi får se vad som händer. De pengar vi sökte för just det ändamålet blev inte beviljande, men all scenografi är utformad så att det går att åka på turné.