I en möbeltapetseringsfabrik på lågvarv i Laxå tas ett av de största utvecklingsstegen i den svenska modeindustrin på länge. Initiativet Fugeetex vill hjälpa utrikesfödda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden, återvinna spillmaterial genom att sy kläder och accessoarer samt ta tillbaka textilindustrin till Sverige.

Kanske framstår Diemonde vid första anblick som ett normalt svenskt modevarumärke, som gör tidlösa och minimalistiskt designade kläder av högsta kvalitet. Men gräv lite djupare och du finner en ambitiös och driven grupp människor som jobbar för integration, inkludering, mångfald och positivitet. Visionen har sedan varumärket föddes varit att skapa moderna uttryck för en ny generation ur ett mångkulturellt perspektiv. Att designa tidlösa plagg som passar lika väl in i ett mötesrum som på gatan. Att få förorten och innerstan att mötas.

Sedan ett par år tillbaka har ett nytt projekt långsamt vuxit fram i Laxå — Fugeetex. Bakom står Angelo Da Silveira, Diemondes grundare, som en dag fick ett telefonsamtal från en barndomsvän som nyligen förvärvat mark i den lilla bruksorten i sydvästra Närke.

– Han hade köpt mark där gamla Laxå bruk låg för att jobba med miljöåtervinning genom sitt företag Laxå bruk miljöåtervinning.

Det finns massor av byggnader på marken, bland annat den gamla möbeltapetseringsfabriken Indeno som tidigare haft mycket arbete men som de senaste åren har trappat ned verksamheten och idag bara sysselsätter två personer.

– När vi kom dit upptäckte vi att det fanns en uppsjö av maskiner på plats, bland annat en stor — och väldigt dyr — Gerber-maskin som klipper tyger. Vi hade redan gjort plagg i vår studio i Bredäng och skissat på ett ’made-to-order’-koncept och länge velat komma ifrån det här med att producera mer än vad vi planerade att sälja, berättar Angelo.

Inledningsvis tillverkade Diemonde sina kläder i Kina men stötte på problemet med att fabriker konsekvent ställer minimikrav på produktionsvolym, oavsett om du är ett stort välkänt varumärke eller ett mindre etablerat. När de istället började tillverka kläderna i Portugal, precis som många andra svenska klädmärken i det övre segmentet, var problemet inte lika utbrett – men återkommande.

– Större varumärken har utrymme att förhandla om priset, vilket ställer till problem för mindre aktörer på väg uppåt. Det är inte svårt att räkna ut att minimikravet leder till stort produktionssvinn — till och med Burberry brukade elda upp kläder för flera miljoner varje år, ända till folk fick nys om det och man tvingades sluta, om jag inte minns fel. Man ville inte skada varumärkets status genom att plaggen reas ut eller letar sig ut på andrahandsmarknaden, säger Angelo.

Är fabrikernas minimikrav någonting som varit ett problem för Diemonde?

– Absolut, vi har alltid haft det här problemet. Mindre varumärken med potential har svårt att utveckla sin verksamhet på grund av det. För att inte tala om den negativa påverkan på miljön det har.

I fabriken i Laxå såg Angelo en möjlighet att förverkliga drömmen: att skala upp Diemondes produktion på hemmaplan och samtidigt vara klimatsmart och inte överproducera. Men det fanns fler saker att förverkliga med hjälp av den gamla möbeltapetseringsfabriken. Saker som man på sikt hoppas leder till en förändring inom den svenska modeindustrin.

Angelo kontaktade sin barndomsvän Yasaar Biladama, före detta fotbollstalang i BK Forward som sedermera gick till IF Brommapojkarna och spelade på allsvensk nivå. De växte upp tillsammans i Örebro, men i och med fotbollskontraktet flyttade Yasaar i 15-årsåldern.

– Jag spelade fotboll upp till Allsvenskan, men när korsbandet gick av valde jag att lägga ned fotboll på professionell nivå och började plugga IT. Sedan dess har jag främst jobbat som konsult för olika klienter; bland annat Tele2, Vasakronan, Postnord och Barnebys, innan jag startade Devlight AB. Det kändes naturligt redan från början att gå med i projektet eftersom vi också jobbar med mångfald, fast inom IT, berättar Yasaar.

Angelo kom till Örebro med sin familj när han var sju år gammal, Yasaar när han var två. Bägge kom hit som flyktingar – Angelos familj bodde på flyktingförläggning i Örebro medan Yasaar hamnade på en förläggning i Nässjö.

– Vi har båda vänner som kommit och bott på flyktingförläggningen i Laxå och sedan flyttat till Örebro.

Innan Angelo började att arbeta heltid med Diemonde var han aktiv i ett projekt för Arbetsförmedlingen.

– Jag jobbade med projektet ”Stöd och matchning” som underleverantör för Arbetsförmedlingen. Det gav mig bra insyn i arbetsmarknaden, hur det ser ut för utrikesfödda och vilken kompetens det finns. Det var inte svårt att koppla det till behovet i modeindustrin. Det finns ingen som helst brist på kompetens inom textilsömnad, vi vet att det finns ett behov av att skapa småskalig produktion i Sverige. Dels kan vi möjliggöra att Diemonde kan implementera en mer innovativ och klimatsmart produktionskedja, samt skala upp produktionen på ett miljövänligt sätt men också i det långa loppet erbjuda samma sak för andra varumärken. Dessutom kan vi hjälpa utrikesfödda kvinnor med passande kompetens att komma in på arbetsmarknaden, berättar Angelo och fortsätter:

– Det finns ett stort behov av att få ut utrikesfödda kvinnor i arbetslivet. De är den samhällsgrupp som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden samtidigt som många har kompetens inom just sömnad. Istället för att söka jobb de inte är kvalificerade för och vara bidragstagare kan vi erbjuda den här möjligheten. En möjlighet att utveckla sin befintliga kompetens och att bli ekonomiskt självständiga och skattebetalande. Det finns ingen tvekan om att det här kan bidra till ekonomisk tillväxt i regionen, och ge en positiv exponering för både Örebro kommun och Laxå.

Så hur tog ni saken vidare?

– Vi fortsatte att undersöka vad det fanns för kompetens inom Örebro region och var vi kunde hitta resurser till fabriken. Vi kontaktade Laxå kommun och Arbetsförmedligen och fick snabbt reda på att 20 procent av befolkningen i Laxå är utrikesfödda och nysvenskar. Många har problem att hitta jobb just i Laxå och det slutar med att många letar sig in till Örebro istället och att Laxå tappar befolkningsmängd.

Men Laxå tar i regel emot många flyktingar nu?

– Ja, befolkningsmängden i Laxå har ökat för första gången på flera decennier. Det finns ett behov av att behålla dem och se till att de får arbete och ett bra liv — i Laxå.

Efter att man etablerat sig i fabriken blev nästa steg att bjuda in fem stycken utrikesfödda kvinnor, bosatta i Laxå, till en workshop med Angelo och Diemondes designkonsult Kevin Mukuri. Under 2019 blev det många tågresor mellan Stockholm och Laxå för att arbetsträna och utveckla kvinnornas kompetens. I dag har man anställt tre av dem som sömmerskor i fabriken.

Inför sommarkollektionen 2019 tillverkade man två jackmodeller från kollektionen helt och hållet i den gamla möbeltapetseringsfabriken. Diemondes jacka ”Work” kom i vit och beige bomullstyg och lanserades i samband med märkets pop-up-butik på Åhléns city i Stockholm. Uppskattningen från både kunder och alla inblandade i Fugeetex i Laxå var tydlig.

– Priset för produktionen skilde sig inte nämnvärt från den i Portugal, men vi hade full kontroll över produktionskedjan som var helt transparent. Vi kunde följa processen på nära håll samtidigt som vi undvek långa transporter som kostar pengar och är väldigt dåliga för miljön, säger Angelo.

Det måste ha tagit betydligt kortare tid också?

– Precis, det tog fem veckor att producera 70 stycken jackor. I Portugal tar samma volym 10 veckor – 16 om man räknar in produktionen av sample-plagg, godkännande och produktion.

Varför passar Laxå bruk så bra för ert projekt?

– Vår vän som förvärvat marken bjöd in oss eftersom han visste om våra planer och tankar kring att ta tillbaka textilindustrin till Sverige. Vi besökte fabriken och tyckte så klart att den var en guldgruva. Vi har inte bara en fantastisk gammal fabrik att tillgå, utan arbetet med miljöåtervinning och upcycling som Laxå bruk miljöåtervinning faktiskt sysslar med passar perfekt ihop med vår vision. Bara Gerber-maskinen som klipper tygerna gör att vi sparar ofantligt mycket tid och energi.

Yasaar är sedan tidigare e-commerce manager på Diemonde och föll naturligt in i en liknande roll i Fugeetex med ett helhetsansvar rörande IT, men med mer operativt ansvar. Ett ansvar han delar med Angelo som i sin tur ansvarar för konceptutveckling samt är marknads- och varumärkesansvarig. Utöver det kommer Yasaar att tillämpa sina kunskaper inom tech för att bygga den digitala plattformen. Han utvecklar vad det ska innebära.

– Tanken med vår digitala plattform är att automatisera processen. Vi vill koppla modevarumärken och deras försäljningskanaler till en plattform där de kan lägga upp design och mönsterkonstruktion för att få det producerat av fabriken on-demand. Hållbarhet är en utmaning för hela branschen, och det räcker inte med att bara lösa utmaningen för ett enskilt varumärke. Om vi verkligen vill skala upp produktionen här hemma och utveckla processen måste det här bli tillgängligt för fler modeaktörer.

Så hur fungerar det?

– När ett varumärke registrerar sig på plattformen och har godkänt vår sample på sin design kan de lägga upp den designen på sin hemsidan. Genom att koppla upp sig mot vår plattform går konsumentens beställning på varumärkets e-handel direkt till fabriken, som i sin tur producerar on-demand och levererar direkt till konsumenten.

– Plagget tillverkas alltså först när en beställning sker, någonting som underlättar framförallt för mindre varumärken som kan göra ett enda plagg som de lägger ut till försäljning. På det sättet kan man växa organiskt istället för att investera massor av pengar i lager, transport och onödigt stora produktionsvolymer, fyller Angelo i.

Tillsammans med Laxå bruk miljöåtervinning kommer Fugeetex kunna ta emot tyger, plast och annat material från modeindustrin som sedan återvinns och reproduceras. Angelo tror på den cirkulära principen.

– Ett av målen är att få svenska varumärken att ge oss sitt svinn så vi kan hjälpa dem att skapa nya produkter av det. Genom att implementera vår modell i den befintliga produktionskedjan kan man jobba cirkulärt med en miljövänlig och hållbar process. Men inledningsvis kommer vi att jobba med textilsömnad och reparation för att sedan kunna erbjuda samma sak för andra modeaktörer. Att helt enkelt producera kläder med hållbarhet i fokus. Vi är övertygade om att det här kommer förändra hur folk ser på modebranschen och hur vi producerar kläder i framtiden. Vi har alltid sagt att Diemonde är så mycket mer än bara ett klädmärke.

Det här är Fugeetex

Fugeetex är ett initiativ och projekt som drivs av Diemonde i samarbete med Laxå bruk miljöåtervinning. Målet är att kunna erbjuda svenska modevarumärken ett hållbart alternativ till produktion och återvinning av plagg, bland annat genom att utbilda och anställa 50 utrikesfödda kvinnor fram till 2025.

I samarbete med Diemonde tillverkar Fugeetex man för tillfället kläder och accessoarer av spillmaterial på den gamla möbeltapetseringsfabriken Indeno i Laxå. Initiativet syftar till att lösa tre huvudsakliga utmaningar:

• • Sysselsättning och jobb för utrikesfödda kvinnor.
  • Produktionssvinnet som är en följd av fabrikernas stora minimikrav.
  • Textilindustrins negativa påverkan på miljön.

I slutet av mars kommer Diemonde att släppa sin sommarkollektion med plagg sydda i Laxå. Dessa kommer att finnas tillgängliga på Diemondes hemsida och via återförsäljare. Det blir det första stora släppet med kläder från Laxå-initiativet.

Under namnet ”Diemonde x Fugeetex” släpps också senare tre väskor och två överdelar tillverkade av spillmaterial från gamla möbler.

I april lanseras Diemondes sommarkollektion hos Aplace Malmö och Stockholm.