Anrika droppar från anrika drycker. Det sägs att spriten, alltså destillerad alkoholhaltig dryck, uppfanns på medeltiden när man började applicera den långt mycket äldre destillationskonsten på vin. I takt med att människor i olika delar av världen sedan började använda olika baser som potatis, enbär och frukter för mäsken så skapades olika spritsorter.

I Örebro har det funnits många bryggerier genom historien men ett destilleri har staden inte haft på 200 år*, detta enligt Patrik Axelsson på Bergslagens destilleri.

– Vad vi vet i alla fall. Vi har grävt och letat men inte hittat något annat, säger han.

Det senaste var ett så kallat kronobränneri (statligt bränneri för att stävja alkoholimporten) som fanns i Arbetshuset vid kanslibrons norra ände. Det lades dock ner i början av 1800-talet och sedan dess verkar Örebroarna alltså ha fått klara sig utan lokaldestillerade spritdrycker.

Tills nu då. Bergslagens destilleri har funnits ute i Farmeks gamla slakterilokaler i Almby sedan 2015 men fram tills nu är det inte många som känner till det.

– Vi har varit ganska anonyma och det är ju för att vi inte varit redo än, vi har inte kunnat ta emot besök. Men nu har vi alla tillstånd på plats och vill berätta att vi är första destilleriet på 200 år i Örebro.

Ute i Almby producerar man whisky, gin och kryddat brännvin (akvavit och snaps) och hittills har det mesta gått på export.

– Just nu gör vi mest gin och whisky. Whiskyn säljer i princip slut här hemma. Däremot har vår gin gått på export till 13 länder, berättar Patrik.

Just gin har fått sig ett uppsving under de senaste åren och intresset växer hela tiden. I november 2017 skrev exempelvis Dagens industri weekend att ”ginboomen” hade nått till Sverige. Till Örebro 750-årsjubileumet valde man gin när det skulle göras en spritbaserad jubileumsdryck och gör du ett besök på exempelvis Ingeborgs på Engelbrektsgatan har de en imponerande lista av ginsorter att välja från. Och Patrik Axelsson menar att den trenden inte peakat än.

– Jag skulle säga att den stora hajpen inte riktigt nått Sverige än. Gin är fortfarande mycket större utomlands. Danmark har precis fått det uppsvinget och i Spanien har det alltid varit stort med gin, säger han som exempel.

Bergslagens destilleri ligger onekligen rätt i tiden i så fall. Bland annat ingår man i ett nordiskt samarbete som syftar till att marknadsföra de bästa ginsorterna från respektive land i resten av världen. Bergslagens gin representerar Sverige. Dessutom finns det andra trender man kan dra nytta av om populariteten fortsätter att öka.

– Vi känner att vågen börjar komma nu och det som är kul är att folk letar efter produkter som kommer från deras region, säger Patrik.

Patrik startade upp Bergslagens destilleri 2010 tillsammans med Mats Lihnell, som även innehar vd-posten, vilket innebär ett jubileum 2020. Ett passande läge förstås att börja berätta för lokalbefolkningen att man finns.

För Patrik är det i första hand att få arbeta utvecklande som lockar, även om han förstås också gillar goda drycker.

– Jag gillar jobba med något kreativt och att få driva på utvecklingen av något. Produktutveckling, själva entrepenörskapet lockar mig. Sedan är alkoholprodukter väldigt spännande. Jag skulle kanske kunna ha jobbat med pumpar eller något, men jag tror inte det hade varit så kul, säger han och skrattar.

Första versionen av Bergslagens destilleri startade upp i Nora för ett antal år sedan, men under den sejouren blev det tydligt att det här inte är någon lätt bransch. Efter en nystart i Örebro verkar man ha hittat flygförmågan och man har intagit en ganska lågmäld, men nykter, syn på investeringar och expansion.

– Vi har inga banklån i dagsläget. Vi vill så småningom köpa in en större destilleringsapparat men då ska vi ha råd med det. Vad är det nu det kallas när företag växer av egen kraft? Organiskt? säger han undrande och får det bekräftat av undertecknad.

Vi pratar vidare om varför det finns så få destillerier och hur tuff den branschen faktiskt är, inte minst i jämförelse med andra dryckeskategorier.

Ölbryggerier verkar ju poppa upp som svampar ur jorden, det är inte alls lika vanligt med destillerier. Hur svårt är det att starta upp ett destilleri?

– Bara att få tillstånd tar ett år. Och allt som du ser här (han tecknar mot de rader av tunnor som står uppställda för lagring av diverse drycker) är skattefritt. Men så fort det lämnar rummet så ska det beskattas. I princip skulle man kunna hålla på ganska länge och sälja spriten svart, och det är väl därför det är stenhårda kontroller av ens bakgrund. Man får inte ha något i sitt förflutna, inte den minsta prick, för att få starta upp.

En annan utmaning är ekonomin som måste hålla de första åren, åtminstone om man vill göra whisky.

– Whisky måste lagras minst tre år för att få kallas whisky. Så för att få in pengar behöver man en produkt att sälja innan whiskyn klar. Vi valde gin med ett tydligt fokus på att nå 1 procent av premiummarknaden i Europa, förklarar han.

I dagsläget har Bergslagens destilleri tre olika gin och en snaps i sitt fasta sortiment. Sedan tillkommer whiskyproduktionen som varierar då man släpper olika batchar.

–Men vi har en whisky nu som hängt med ett år. Den finns i 150 Systembolagsbutiker och når 60 procent av kunderna, berättar Patrik stolt och fortsätter:

– I Västerås finns den i alla butikerna och den staden är faktiskt vår största marknad, konstigt nog. Kanske känner de sig mer som Bergslagen? Och vad är Bergslagen idag?

Ja, jag tänker i första hand på Kopparberg, Skinnskatteberg och upp igenom. Hur ser ni på det?

– Vi tycker att Örebro ligger i Bergslagsregionen. Längst ner i kanten, säger Patrik och skrattar lite.

Runt 2016 köpte ni upp hela lagret från Grythyttan whisky. Det rörde upp känslor och det känns som en ganska infekterad historia. Men vad har hänt med lagret?

– Vi håller på med Grythyttans hela tiden. Vi buteljerar och släpper batchar. Alla som hade fat, och som hörde av sig, har fått sin whisky buteljerad. Det var stormigt ett tag. Många var väldigt arga på oss, de kunde ringa och ifrågasätta hur vi kunde köpa deras whisky och krävde att få ut den. Vi sa bara ”lugn, alla kommer att få sin whisky”.

Men det visade sig vara minst sagt problematiskt att se till att whiskyn hamnade hos sina rättmätiga fatägare.

– Problemet var att Grythyttan inte hade någon förteckning över fatägarna så vi hade ingen aning om vem det tillhörde. Vi gick ut i flera olika medier och uppmanade fatägarna att höra av sig till oss för att få ut sin whisky. Det fönstret höll vi öppet i två år innan vi kände att vi var tvungna att stänga det. Vi har säkert buteljerat 5 000 flaskor av den whiskyn och vi har blivit lite utav hjältar för att vi räddade lagret. Hade Kronofogden tagit det hade de nog hällt ut det, och det här anses vara den bästa whiskyn som producerats i Sverige. Det är den som drar provningar hit, slår Patrik fast.

”Många var väldigt arga på oss, de kunde ringa och ifrågasätta hur vi kunde köpa deras whisky och krävde att få ut den. Vi sa bara ’lugn, alla kommer att få sin whisky’.”

Och provningar är en av de saker som Patrik Axelsson och hans kollegor hoppas ska öka härnäst. Till lokalerna i Almby kan man ta sällskap på upp till 30 personer, även om han i nästa andetag menar att det blir svårt att hantera så stora grupper. Men runt 15-16 personer säger han är lagom och sådana ska även vara öppna för enskilda intresserade som kan köpa biljett i förväg.

– Då kommer man hit och får delta med 13-14 okända människor, men det brukar bara bli trevligt, säger Patrik.

Vad är målsättningen närmaste tiden?

– Det är förstås att bli mer lokalt kända. Idag är vi mer kända ute i Europa än här hemma. Vi vill försöka vända på det och bli mer publika, det är nästa steg att ta. Vi vill att Örebroarna ska bli stolta över att Örebro har ett destilleri igen. Och vi försöker leva som vi lär, våra etiketter köper vi lokalt och för olika tjänster försöker vi också hitta leverantörer lokalt i första hand. Om vi vill att lokala kunder ska stötta oss så måste jag jobba så, slår han fast.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Ett stort avtal med utländsk distributör i något stort europeiskt land, som Tyskland eller England.
Det gör att vi kan expandera – att anställa fler eller köpa ny destilleringsapparat.

* Med första destilleriet i Örebro på 200 år avser Patrik Axelsson inom stadens gränser. Utökar man området till landsbygden runt om Örebro kan vi åtminstone räkna in Svensk Absint AB i Glanshammar som varit aktiva sedan 2012 och bland annat producerar absint och gin. Det finns alltså fler destillerier för örebroarna att vara stolta över och stödja.