Egentligen borde jag skriva den här texten om ett år, och det kommer jag kanske göra ändå. I år fyller anrika spelföretaget Sega ”bara” 59 år men det är värt att uppmärksamma ändå.
Sega är troligen det företag från spelbranschens barndom, tillsammans med Sierra On-line, Microprose och ett par andra, som jag hyser varmast känslor för.
Sega startade som företaget Service games vilket i sin tur ledde till att de två första bokstäverna i respektive ord bildade företagsnamnet. Affärsidén då, på 1940-talet, var att erbjuda enarmade banditer och andra typer av mekaniska spel till amerikanska soldater som var stationerade runt om i Asien efter andra världskriget. Så småningom gick delar av det gamla Service games ihop med amerikanen David Rosens arkadspelsföretag och bildade Sega enterprises i mitten på 1960-talet.
Till en början tillverkade man elektromekaniska arkadspel där flipperspel skulle växa till en betydande del, men när man såg hur Atari gjorde succé med det klassiska ”Pong” började man snegla allt mer mot den växande marknaden av hemunderhållning. 1983 kom deras första allvarliga försök att ta marknadsandelar med konsollen SG-1000. De fick dock hård konkurrens från början av Nintendo och det var först efter en omdesign, och ett nytt namn i form av Master system, som Sega kunde ge Nintendo lite motstånd.
I Nordamerika var det mer eller mindre kört från början men i Europa och delar av Sydamerika dominerade Segas konsoll. Tack vare välgjorda portningar från arkadspelsdivisionen (som var en av de ledande innovatörerna under ett antal år) lyckades man i alla fall nagga Nintendos dominans i kanten. Den verkliga käftsmällen gav de med 16-bitarskonsollen Megadrive (Genesis i Nordamerika) som under några år fick det att svida i Nintendos kassakistor. Sedan ledde ett antal felsatsningar, mycket på grund av interna stridigheter, till att företaget tappade greppet om sin del av marknaden och till slut lade ned hårdvarugrenen av företaget.
Sega låg bakom några av de mer färgstarka spelserierna under 1980- och 90-talen. Spel och karaktärer som Out run, Phantasy star, Alex Kidd och Golden axe gjorde att varenda spelintresserad person kände till företaget även om de aldrig spelat på deras konsoller.
Det riktigt stora genombrottet kom förstås med Sonic the Hedgehog, en blå igelkott som startade en seglivad trend med huvudkaraktärer med kaxig attityd. En sökning i speldatabasen Mobygames resulterar i 168 träffar på olika Sonic-relaterade spel, och det är sedan 1991. Det motsvarar 6 Sonic-spel om året.
I början av 2020 är den första spelfilmen planerad att ha premiär, det är samma år som Sega alltså fyller 60 år. Det känns passande, även om många nu befarar att det blir en riktig kalkonrulle. Fortfarande drömmer många gamla fans om att Sega ska återvända till hårdvarubranschen och utveckla en ny konsoll, men i takt med att allt fler talar om att konsollernas storhetstid är på väg att försvinna så minskar förstås chansen till det. Kanske har också företaget lärt sig av historien hur svårt det är att faktiskt vara där och tampas.
Oavsett vilket höjer jag ett glas för den klassiska japansk-amerikanska speltillverkaren och hoppas på ytterligare 59 år med färgstarka spel.
