Har man såväl Carl Jan Granqvist som Sigvard Marjasin och åtta till i ryggen räcker det långt. I varje fall 122 år efter Hugo Jacob Hamiltons död. Snurrigt? Nej då. Och vi har definitivt inte blivit galna av absint. Det är bara en skröna.


Steget kan tyckas långt från Glanshammar 2018 till Sannahed 1881. Det är det inte och det beror inte bara på att båda orterna ligger nära Örebro. Men hos Kongl. Lifregementets husarcorps på Sannahed var överste Hugo Jacob Hamilton chef under åren 1881-1893. Översten lät Örebro spritförsäljningsbolag destillera ett brännvin, sött och kumminkryddat, åt honom personligen och då menar vi personligen. Så länge Hamilton levde fick ingen annan köpa brännvinet. Men från 1896 då han dog såldes det till konsumenter över hela Sverige. Namnet? Överste Brännvin.

1917 grundades Vin & Sprit och tog över tillverkningen av brännvinet som blev populär inte minst som snaps på kräftskivor och julbord. Men när den gemensamma sektorn skulle avrustas slängde man måhända inte ut ungen med badvattnet men väl brännvinet med Telia. Regeringen sålde statliga Vin & Sprit – med kronjuvelen Absolut – till franska Pernod Ricard och på köpet märket och receptet Överste Brännvin. Pernod avvecklade snabbt den mer än sekelgamla tillverkningstraditionen som därmed gick i graven.

Eller inte.
 Inte alls, faktiskt.

– Carl Jan Granqvist, Sigvard Marjasin tillsammans med de två mest drivande, förre översten och regementschefen på I3 Einar Lyth och Gustaf Svensson, vd på Skyllbergs bruk, samt sex andra herrar lyckades förhandla loss receptet på Överste Brännvin från fransmännen, berättar Mikael Norell.

2 maj hade det premiär eller comeback, vilket du vill, på Systembolaget och kan nu köpas på Örebros fyra systembolagsbutiker och beställas i de övriga. Det kan du tacka Mikael Norell, Tomas Runnquist och en riktigt usel tjeckisk absint för.

– Ja, det var där det började, berättar Mikael Norell medan han och Tomas jobbar på inför lanseringen 2 maj.

– Jag var på en provsmakning och vi fick en tjeckisk absint som faktiskt var riktigt dålig men där tändes någon idé om att tillverka något själv, minns Mikael.

Han är kemiingenjör – ett gott exempel för alla grundskolebarn om att det kan löna sig att vara alert på de lektionerna – och jobbade ihop med Tomas Runnquist och hade provsmakningar på jobbet.

– Sedan frågade jag honom om han hade lust att hoppa på tåget och tillverka absint tillsammans med mig, berättar Mikael.

– Och jag sade ja, konstaterar Tomas tio år efter att planerna fick konturer.

Tomas själv är en mångsysslande entreprenör – och kan ju därmed vara ett föredöme, kanske, för de som inte höll ut på kemilektionerna. Resultatet av deras gemensamma mödor blev, när några år gått, två svenska absint producerat i deras bolag som följaktligen heter Svensk absint AB och där båda dryckerna finns att köpa via Systembolaget.

– Men vi har sålt huvuddelen av vår produktion internationellt, konstaterar Mikael Norell.

Det ska ändå påpekas att när den här duon drog igång sin satsning på absint så var det i en tid då alla talade om whisky och de som valde att försöka tillverka något på svensk mark så gott som uteslutande drog åt det hållet.

– Så var det, säger Tomas Runnquist. Marknaden var mättad och vi hade en annan inriktning.
Den gick mot den sägenomspunna och mytiska absint som under historien vunnits breda folklagers gillande, förbjudits efter träget arbete av vinlobbyister och sagts frambringa både oregerlighet och galenskap. Svensk absint har två absintprodukter – Grön Opal med 72 procent alkohol och Vit Opal som nöjer sig med 56.

”Opal”?
– Ja, opal. Det här är ju våra ädelstenar, menar Mikael.
 Men det heter också att drycken ”opaliserar” när man blandar den med vatten och den blir grumlig.

Så ock i absint som i ouzo- eller pastisglaset. Och absint ska drickas med vatten för att komma till sin rätt, säger tillverkaren i Glanshammar. Historiskt togs absint nästan alltid med socker, en sockerbit, ibland två eller tre enligt Farbror Melker-konceptet ”efter behag”. Det är dessutom så med vatten – och här har vi en liten kusin till whiskyn – att absinten ska spädas med vatten för att flera av örtaromerna inte kommer fram förrän den späds och vattnet får oljorna att falla ut och smaken att blomma. En del absint och 3-6 delar iskallt vatten av god kvalitet, ju kallare desto bättre, är om inte doktorns ordination så närvarande kemiingenjörs.

– Vit Opal var den första svensktillverkade vita absinten, konstaterar Mikael stolt.
 Efter start, bolagsgrundande, lokalletande och en tur med macheten genom tillståndsdjungeln kunde man börja producera absint 2013 och från 2014 har den funnits tillgänglig på Systembolaget.

Bra blev det, enligt bedömare, till sist. Men om baksidan på myntet var att det tog tid att hitta lokal – det dröjde till 2011 – och att få vederbörliga tillstånd – det kom 2012 – så att man kunde ladda kopparpannan som anlänt i maj 2012 så hann man med annat i förberedelser.
 Som att anlägga det egna trädgårdsland där man ekologiskt odlar isop, citronmeliss och romersk malört även om den svenskt vildväxande malört man skördar på Gotland är mest central när det gäller att ge deras absint ”dess friska, blommiga toner” som ”vilar på en välbalanserad grund av anis och florentinsk fänkål tillsammans med andra örter som skänker såväl färg som komplexitet”, som man så vackert beskriver det på hemsidan.

– Vi ville ju ha en klassisk absint med svenska örter och det var ju också därför vi valde namnet Svensk absint på bolaget, konstaterar de två grundarna som kan glädja sig åt att även om ”svenskt” är ett ledord så har absinten belönats med absolut högsta betyg bland internationella konnässörer, vilket är nog så imponerande.
 Med två absint i bakfickan gick Mikael och Tomas vidare och då blev det gin, denna mungipeåtstramande dryck som idag är hetare än källorna utanför Reykjavik och trendigare än våra största influencers.

2015 gjorde de sin första – en gin i anslutning till att Örebro firade 750 år och Mikael och Tomas tog då fram en jubileumsgin i 750 numrerade flaskor ihop med Villa Strömpis och när ryktet spred sig till Uppsala blev man leverantör av husgin till Bierhuis och Churchill Arms där.

Varför har gin blivit så trendigt nu?

– Tja, säger Mikael. Whiskyn hade ju haft sitt och vodkan likaså, så det var väl dags. Det behövdes något nytt och det blev gin.

Därav kom Kilsbergen Gin att se det dagens ljus som belyser drycken på Systembolagets hyllor sedan 2 maj då flaskorna packades upp samtidigt som Överste Brännvin fyllde några andra hyllor hos samma bolag.

– Men när det gäller brännvinet så är det så att vi köper råspriten istället för att göra egen mäsk, konstaterar Mikael men tillägger att den görs på hederligt svenskt vete.

Rent mjöl i påsen, om man säger så. Rent och ekologiskt och närodlat med mera är det i huvudsak även ur andra aspekter och även om kommentarsfälten skulle fyllas snabbt i sociala medier om man påstod att det här är hälsodrycker så är den för absinten så avgörande malörten handplockad på Gotland där den växer vilt på kalkmark medan andra kryddor kommer från egna odlingar.

Eftersom inte ens Svensk absint AB rått på antalet svenska soltimmar importeras anis och florentinsk fänkål från utlandet.
 Nu står Mikael Norell och Tomas Runnquist med sina högprofilerade egna produkter som även genererar internationell renommé och frågan är naturligtvis vad nästa steg blir?

– Drömmen är naturligtvis att det här ska växa och att kunna leva enbart på det här som är vårt stora intresse, säger Mikael Norell.

Och att fundera på när man ska ta det klivet är naturligtvis också en utmaning. Man kan bli galen för mindre. Dock inte av absint.

Absint


”Absint är en uppfriskande och god, sofistikerad dryck med en minst sagt intressant historia. Tagen med måtta, så som sig bör med all alkohol, gör den sig utmärkt som aperitif eller digestif att avnjutas i gott sällskap, till exempel kring en god middag.
 Absint är en anisbaserad dryck (liksom ouzo, pastis, raki och arak).

Smaken av en äkta absint utgörs av i första hand anis och fänkål tillsammans med den friska, blommiga smaken av malört. Praktiskt taget all genuin absint från la Belle Époque byggde på en utsökt balans mellan dessa tre örter.
 Utöver dem innehåller absint andra örter såsom romersk malört, isop och citronmeliss, vilka kompletterar anisen och malörten och bidrar till dryckens komplexa och intressanta smak.”



Källa: www.svenskabsint.se