Efter att Skatteverket sedan 2009 haft som praxis att under vissa förutsättningar godkänna fakturering av styrelsearvode så trädde förändringar i kraft den 20 juni förra året. Det är något som Styrelseakademien motsatt sig och som de dessutom skrev en tydlig debattartikel om för att sätta ljus på frågan.

Högsta förvaltningsdomstolen slog alltså den 20 juni 2017 fast i en dom att rättspraxis är att styrelsearvode normalt ska beskattas som inkomst av tjänst, även om det fakturerats. Det har enligt Styrelseakademien inneburit att små och medelstora företag går miste om viktig styrelsekompetens.

– Man har argumenterat för tolkning genom att hänvisa till att ansvaret som styrelseledamot är personligt. Det stämmer naturligtvis men har inte hindrat andra från att driva verksamhet i aktiebolag. Men det finns andra yrken där man har ett personligt ansvar och ett närliggande exempel är bolagets revisor som har ett personligt ansvar medan ersättningen tas ut via bolag. Andra exempel på personligt ansvar som tillåts bedriva verksamheten är läkare och psykologer, konstaterar Tony Cornelius, ordförande för Styrelseakademien Örebro.

Han konstaterar att man som professionell styrelseledamot har utgifter som är kopplade till uppdraget som till exempel hyra för kontor, kanske med administrativ hjälp.

Man behöver också utbildning och olika försäkringar, få hjälp med juridiska och tekniska frågor och ibland anlita rådgivare. Allt detta kostar pengar och utgör avdragsgilla kostnader – om styrelsearvodena kan faktureras från ett företag, konstaterar han.

Tony Cornelius menar att de som sitter på viktig kompetens nu ofta avstår från att ta nya styrelseuppdrag vilket innebär att det finns en risk att man bildar skuggstyrelser istället, vilket i sin tur skapar en osäkerhet i ansvarsfrågor.

– Styrelseakademien har genomfört en undersökning bland våra medlemmar. Vi har skickat ut den till cirka 7 000 personer för att höra hur domen har påverkat dem på olika sätt och även om jag inte vill eller kan föregripa den så kan man ju, även om det inte är statistiskt säkerställt än så länge, konstatera att vi ser en ovilja hos människor att kliva in i nya styrelseuppdrag, konstaterar Tony Cornelius.

Han ser det som att det bara finns en lösning på problemet som uppstod förra året.

– Det måste bli en lagändring som gör det möjligt att fakturera styrelsearvoden från företag igen, och Styrelseakademien Sverige har träffat skatteutskottet för att diskutera den påverkan den nya praxisen har haft på styrelsearbetet i små- och medelstora företag. Det har även varit debatt i riksdagen, men i nuläget säger Magdalena Andersson att hon inte kan se någon anledning till att ändra lagen.

I Styrelseakademiens debattartikel från förra året menade man att den förändring de förordar är liten och inte påverkar skattelagstiftningen i övrigt. Därför vill man ha en förändring så fort som möjligt. Styrelseakademien menar att det svenska näringslivet behöver fler engagerade och erfarna styrelseledamöter och inte färre vilket man är rädd att effekten blir av domen.

Fortsättning lär följa och Styrelseakademien kommer att driva frågan vidare. Den är fortsatt het även om det är knappt ett år sedan beslutet kom. Ett val väntar förvisso i höst och hur regeringen ser ut efter det vet vi inte idag. Det kan förstås komma att påverka en sådan här fråga.