Trots det stigande kaffeintresset, och trots att svenskarna ligger i topp i världen när det gäller att konsumera kaffe, så har det intresset än så länge inte gjort något större avtryck vad det gäller kafferosterier. Vi dricker gärna vårt Gevalia vid oväntat besök och i jämförelse med exempelvis mikrobryggerierna på ölsidan är det glest mellan mikrorosterierna.
I Örebro har vi sedan tidigare Pennybridge roasters på drottninggatan men sedan ett drygt år tillbaka finns även Cozocoffee. Det lilla enmansrosteriet håller till i en liten oansenlig lokal vägg i vägg med ett åkeriföretag ute i handels- och industriområdet Ånsta.
Det är inte lätt att hitta dit så ägaren och kafferostaren Oskar Cedermalm får gå ut och vinka in oss rätt. Väl inne, i ett rum på sisådär 8-9 kvadratmeter, är rostningen i full gång. Rostningsmaskinen tar upp ordentligt med plats men låter inte så farligt högt. På en bänk står en mindre rost och ett par andra maskiner. Sammanlagt avslöjar han att han investerat ett sexsiffrigt belopp i utrustningen och då är det ändå först nu som han börjar bli redo att sälja in sitt kaffe till restauranger och caféer.
Intresset började växa när han turnerade runt om i världen och hade svårt att hitta bra kaffe.
– Usa var omöjligt. Starbucks är väl okej men det var svårt att hitta riktigt bra kaffe där.
Men så för några år sedan upptäckte han att det började det poppa upp mikrorosterier här och där.
– Jag har väl besökt 30-40 stycken och blev inspirerad. Det är många som tänker att man borde göra saker, men de gör det inte. Jag gör det här nu.
Han började med en mindre rostningsmaskin för 15 000 kronor och satte igång hemma i köket. Det blev dock ganska snabbt ohållbart.
– Jag tänkte sitta hemma och göra det här. Jag började med en maskin som klarade 500 gram åt gången och körde 10 timmar i sträck. Problemet med att rosta kaffe är dock att medan bönorna luktar gott luktar röken som uppstår skit, säger han och ler lite snett.
I en lägenhet funkar det förstås inte och Oskar fick börja leta efter någon lokal att hålla till i. Han hittade en genom sin nuvarande arbetsgivare och så småningom blev det inköp av en större rostare.
Hittills har det handlat om små batchar hårdrocksbrandade sorter han sålt i sin webbshop. Exempelvis har hans eget band, Truckfighters, ett alldeles eget kaffe, liksom Skraeckodlan. Snart hoppas han dock ha en produkt redo för caféer och restauranger.
Hur ska ett riktigt bra kaffe smaka?
– Jag gillar kaffe med ganska fruktiga toner men det har kommit mycket på senare år. Tittar man i butikerna idag är det mesta mellan- eller mörkrost men det finns så mycket mer smakmässigt. Jag går helt på min egen smak när jag rostar och kan bara hoppas på att andra gillar det.
Oskar berättar vidare om specialkaffe. Det är bönor som bedöms hålla så hög smakkvalitet att de får över 80 poäng på en särskild skala. Mörkrost är ett sätt att dölja defekter i kaffebönorna, därför är det mycket svårare att lättrosta. Man kommer inte undan med sämre bönor lika lätt vid lättrost.
Han bedyrar att han fortfarande är något utav en amatör och det han gör ligger på en hobby- eller entusiastnivå. Jämfört med musikkarriären verkar han dock närmast förvånad över hjälpsamheten bland mikrorosterierna.
– När man börjar spela musik på garagenivå kan det vara ganska grinigt mellan banden. Man ser andra band som konkurrenter men när man kommer upp och blir lite mer etablerade ändras det där. Man blir mer som kollegor. Så har det varit här från start. Alla hjälps åt och alla tycker att det bara är roligt om fler börjar intressera sig för kafferostning.
Vad är nästa steg för Cozocoffee?
– Jag börjar närma mig att bli klar med en espresso blend. Sedan ska jag gå runt och dela ut den för att se om någon nappar. Det är väl så man gör?
Hur långt siktar du?
– Jag har inga krav på det här.Det vore kul att få in mitt kaffe någonstans men jag vill hålla det på en bra nivå för nu.
