Det är egentligen ganska simpelt. Fokus på färska närproducerade råvaror av hög kvalitet istället för avancerade recept. Behandla ingredienserna med kärlek så blir det besvarat vid servering. Även om den italienska maten genomsyrar vår vardag sedan ett par generationer tillbaka gör dess dragningskraft att man vill uppleva den även utanför sitt eget kök.
Svensken upplever det bland annat på resande fot. I Italien är maten en stor del av livet och det färgar våra reseupplevelser. Det är grillad fisk i Ligurien, Saltimbocca i Rom och en aldrig sinande ström av risottos och pasta oavsett vilken bortglömd piazza i det långa landet man har turen att ramla in på. Vanligtvis sköljer man ned smakerna med en karaff husets vin serverat på den slarvigt rutiga duken på den familjeägda trattorian. Och någon gång mellan antipaston och primon kommer gissningsvis en tjej i solglasögon kryssande mellan borden på sin scooter.
Som tur är kan man också få riktig italiensk mat i Örebro. Vi pratade med Amanos Ola Ohlin, med en bakgrund i de italienska köken i Toscana, om svenskens romantiska vision av Italien, betydelsen av deras matlagning och när han själv upptäckte det italienska köket.
– Det gör man ofrånkomligt direkt när man börjar laga mat. Av den enkla anledningen att det ligger som grund för det mesta av det europeiska köket, även om man inte alltid är medveten om det. Faktiskt även det franska köket, men det erkänner såklart inte fransmännen.
Vad tycker du generellt om svenskens förhållande till italiensk mat?
– Vi har en lite romantisk vision och svensken generellt tycker ju fantastiskt mycket om italiensk mat. Allt från vår pastatradition, som vi många gånger nästan tror är svensk, plus pizzeriorna som finns i varje avkrok av vårt land.
Däremot vet kanske inte alla att det finns så mycket mer. Många gånger har man snöat in på de enkla pastarätterna och pizzan. Men Italien har ju också ett högre kök som vi på Amano tycker det är fantastiskt att jobba med.
När kändes det självklart att du skulle öppna en italiensk restaurang i Örebro?
– När jag flyttade hem från Italien. Jag kände det var fantastiskt roligt att ta med både det moderna köket och det traditionella som man kommer så nära när man bor i Italien. Du blir alltid bjuden till kamraters farmor eller mormor. I hemmen är det en otrolig tradition med speciellt söndagsluncher som dukas upp. Och då dukas det upp ordentligt, släkt och vänner samlas och äter och pratar och äter lite till.
Finns det några aspekter ur det italienska köket som inte fungerar så bra att servera här?
– Italien är ju väldigt långt och regionerna är olika, men generellt är man ohyggligt förtjust i inälvsmat. Det tycker man är fantastiskt gott medan gemene svensk känner att det är främmande att äta fårtarmar och njure. Vi har i och för sig blodkorv men vi upplever den italienska inälvsmaten som barbarisk.
– Italien är ju ett fattigt land i grund och botten, det är bara lite över 100 år sedan det var svält i Toscana. Det finns regionala kända rätter som är uppbyggda på gårdagens bröd till exempel som blir fantastiskt gott. Man tar tillvara på allt.
Ifall du befinner dig på en piazza i Siena och ska äta en god måltid. Vad beställer du?
– Har jag tid och är hungrig så beställer jag en meny. Skulle förmodligen börja med lite goda charkuterier som antipasto. Sen skulle jag förmodligen gå vidare på någon hemmagjord pasta de har som specialitet, alternativt en risotto. Om vi nu är i Siena skulle jag förmodligen äta någon form av grillad biff. Det finns lite speciella kor i Toscana som heter Chianina som är en specifik nötras som man gör biffstek Fiorentina på och det är aldrig obehagligt. Men man får vara lite försiktig så det inte blir för mycket av det goda, det är lite feta biffar och den ska traditionellt vara ordentligt grillad. Jag skulle avsluta med lite goda italienska ostar. Och därefter skulle jag vara mätt men gärna ett glas vin santo och någon form av mandelskorpa – plus en skvätt grappa.
