I Sverige kan man helt fritt välja vem som ska vara ens ombud vid juridiska uppdrag, vilket innebär att personen i fråga inte behöver vara utbildad advokat. Dennis Dicksen vid Advokatfirman Lindahl ser dock tydliga fördelar med att vända sig till någon som faktiskt uppfyller de formella krav en advokattitel garanterar.

Till skillnad från i många andra länder har Sverige inget så kallat advokatmonopol. Det innebär att den som vill ha hjälp med ett ärende av juridisk karaktär – vare sig det handlar om att köpa eller sälja en fastighet, överklaga en offentlig upphandling eller att bli företrädd i domstol i samband med ett åtal om brott – har möjlighet att fritt välja sitt ombud. Och faktum är att ombudet inte ens behöver ha någon juridisk utbildning.

Advokat Dennis Dicksen vid Advokatfirman Lindahl menar ändå att det finns många fördelar med att anlita en advokat eller jurist vid en advokatbyrå framför andra typer av rådgivare, oavsett om de är jurister eller ej, för juridiska uppdrag. Advokattiteln är skyddad i lag därför att advokaten har en lagstadgad skyldighet att tillgodose klientens intressen på vissa sätt. Advokatens skyldigheter är samtidigt också rättigheter och privilegier för klienten.

– Därför är det väldigt viktigt för den som vill åtnjuta dessa privilegier att det faktiskt är en advokat man vänder sig till, säger Dennis Dicksen.

För att kunna bli advokat gäller det att man uppfyller ett antal formella krav. Dels krävs en juristutbildning, (jur. kand.), på 4,5 år och minst tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, varav minst två år vid en advokatbyrå eller egen juridisk byrå. Sedan måste man genomgå en advokatexamen anordnad av Sveriges advokatsamfund, med tre utbildningstillfällen och en godkänd muntlig examination i advokatetik. Slutligen krävs också en lämplighetsprövning genom inhämtande av referenser från andra advokater och domstolar.

Advokatens skyldigheter – klientens rättigheter

Varje advokat och jurist som är anställd vid en advokatbyrå är skyldig att följa Advokatsamfundets etiska regler. Reglerna behandlar allt ifrån hur bokföring skall ske i en advokatbyrå till hur advokaten ska bete sig gentemot domstol och motpartsombud. Men de viktigaste etiska reglerna, de så kallade dvokatetiska kärnvärdena, är de som gäller i förhållande till klienten. Dennis Dicksen menar att varje advokat måste ha de advokatetiska kärnvärdena – som är oberoende, lojalitet, tystnadsplikt och frånvaro av intressekonflikter – i ryggmärgen.

Kravet på oberoende innebär att advokaten ska vara oberoende från alla utomstående, som stat, myndigheter och olika tredje män, men också i förhållande till klienten. Advokaten får inte ha ett sådant beroendeförhållande till klienten att rådgivningen riskerar att inte bli objektiv. Det innebär exempelvis att advokaten inte får ha några omfattande affärsförbindelser med klienten eller äga aktier i ett klientbolag såvida det inte är en mindre post i ett börsnoterat bolag eller liknande.

Klientlojaliteten innebär att advokatens främsta skyldighet är att tillvarata klientens intressen på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det är klienten som formulerar uppdraget till advokaten och det uppdraget ska advokaten göra sitt bästa för att utföra, även om advokaten personligen kan ha en annan uppfattning.

– I förhållandet till klienten kan advokaten naturligtvis lämna råd som även kan vara i en annan riktning än vad klienten önskar, men i förhållande till motparter, domstolar och så vidare, ska advokaten agera på det sätt klienten önskar så länge det är inom ramen för vad lagstiftning och god advokatsed tillåter, säger Dennis Dicksen.

Tystnadsplikten innebär att advokaten, om inte klienten uttryckligen har medgivit annat, är förhindrad att avslöja allt som klienten har anförtrott advokaten inom ramen för klientrelationen. Dennis Dicksen förklarar att den här skyldigheten är mycket långtgående.

– Om någon som inte har med uppdraget att göra kontaktar advokatbyrån angående en klient eller ett uppdrag får vi inte ens berätta om vi har ett uppdrag för en viss klient, säger han.

Skyddet för klienten i den här delen är så pass starkt att advokaten, med undantag för vissa allvarliga brott, inte får förhöras eller vittna om information advokaten har fått från klienten.

Skyddet mot intressekonflikter är en viktig princip för att klienten ska garanteras en oberoende och lojal rådgivning.

– Frågor om intressekonflikter, eller i dagligt tal ”jäv”, är sådant som vi på de större advokatbyråerna hela tiden måste hantera för att våra klienters intressen ska kunna tillvaratas fullt ut. Skyddet innebär bland annat att vi inte får åta oss ett uppdrag för en klient om någon kollega på advokatbyrån, även i en annan stad, biträder motparten i samma sak eller på annat sätt har en klientrelation med motparten som innebär att oberoendet kan ifrågasättas. I yttersta fall leder det till att vi får avstå uppdrag åt två klienter. Det är naturligtvis väldigt tråkigt när det inträffar, men vi måste komma ihåg att regelverket är till för att skydda klienternas intressen och ytterst också innebär en kvalitetsstämpel för vår verksamhet, säger Dennis Dicksen.

Goda rådgivare med viktiga förpliktelser

Dennis Dicksen säger att det är viktigt att framhålla att det finns många utmärkta juridiska rådgivare, både advokater, jurister och andra. Ytterst handlar det för varje person eller organisation om att söka en rådgivare med rätt kompetens för uppdraget, där ett förtroendefullt samarbete kan byggas upp.

– Men den som vänder sig till en advokatbyrå ska veta att, förutom en fullgod juridisk rådgivning, tillförsäkras man rådgivning som är oberoende, lojal och fri från intressekonflikter. Dessutom garanteras man tystnadplikt. De här grundläggande värdena är vi som advokater stolta över att vara bundna av och därmed garanterar vi också ett skydd för våra klienter, säger Dennis Dicksen avslutningsvis.