Om jag säger ”Lajac”, vad säger du då? Risken är att du säger ”va?” – för detta Örebroföretag, vars koncern omsätter omkring 120 miljoner kronor per år, är trots nomineringar till Örebro kommuns näringslivspris på Örebrogalan 2014 och 2015 fortfarande något av en doldis i sitt eget närområde. Företag vars nisch är lagerföring och försäljning av produkter och system för industriell stofthantering, materialtransport, punktutsug och centraldammsugning brukar helt enkelt inte få så mycket rubriker, inte ens när de som Lajac är Sveriges ledande leverantör på området. Lars Alm är ägare och vd och vi träffade honom för att stilla vår nyfikenhet.
Lajac grundades 2001 men historien om företaget börjar egentligen redan på 80-talet då en bekant till Lars startade ett företag i ventilationsbranschen och ville ha hjälp. Lars började på lagret och under några tuffa och lärorika år lärde han sig både produkterna och branschen. Till slut satt han som inköpschef men arbetade även med att ta fram nya produkter, vilket gav honom kunskap både om produktutveckling och om vilka leverantörer som fanns runtomkring i Europa.
Efter att företaget fått nya ägare bestämde sig Lars 2001 för att starta eget.
– Det var ett tufft beslut. Min sambo var arbetslös, vi hade precis fått vår son och jag visste att om jag misslyckades så skulle jag aldrig få ett nytt jobb. Men jag kände mig ändå relativt säker i det, jag hade fått signaler från kunder som ville ha alternativ och jag öppnade även för samarbete med min gamla arbetsgivare. Målsättningen var från början bara att kunna försörja mig själv och familjen, så det har gått mycket bättre än vad jag trodde. Jag är väldigt glad över att ha kunnat bygga upp den fina organisation vi har idag.
Det första året arbetade Lars mellan 07 och 24 i stort sett varje dag. Den första timmen arbetade han på lagret, 8–17 var avsatt till försäljning och från klockan 17 packade han varor. År ett omsatte Lajac 10 miljoner kronor, Lars tog ut 30 000 kronor i lön och fokuserade på att bygga upp kapital och lager, och år två nådde man 16 miljoner. Företaget har aldrig behövt låna pengar utan har växt organiskt med eget kapital.
– Jag har sett många företag som har blivit förstörda av att köpas och säljas och så vill jag inte ha det. Jag hoppas att min son ska vilja ta över efter mig istället.
Idag arbetar 18 personer på Lajac, och det entreprenadbolag man startade upp 2009–2010 har fem anställda.
– Jag är väldigt glad över att vi har en så bra organisation som vi har nu. Almir Karahodzic som är försäljningschef och platschef jobbar väldigt hårt och strukturerat och tar ett stort ansvar i sin roll, vilket har gett mig ett bättre liv. Han är även vd för det entreprenadbolag vi har startat vid sidan av Lajac.
Sedan starten 2001 har företaget flyttat till större lokaler fem gånger. Och sedan man 2006 flyttade till sin nuvarande adress har man köpt upp flera granntomter och byggt fyra nya lagerhallar. Expansionen har varit, kan man nog säga, ganska extrem.
– Budgeten i år för Lajac ligger på 65 miljoner. Förra året nådde vi 58,7, plus 12 miljoner i entreprenadbolaget. Vi köpte även ett bolag i Eskilstuna 2012 som tillverkar sugaggregat och filter och är nu redo att lanseras i Europa. Med samtliga bolag inräknade är vi uppe i en omsättning omkring 120 miljoner.
De två senaste åren har Lajac blivit nominerade till Örebrogalan.
– Vi har hållit en låg profil men det är kul att vi har blivit uppmärksammade än då, att vi är uppskattade för det vi har gjort.
Profilhöjande marknadsföring är ingenting Lajac har satsat på, och det har såhär långt varit helt rätt.
– Vi jobbar ju i en speciell bransch, så vi har valt att i första hand vända oss till – och marknadsföra oss mot – ventilationsbolag och plåtslagare istället för direkt till industrier. På många orter vänder sig industrierna till sin plåtslagare när de ska göra någonting, och samma plåtslagare servar ofta flera olika industrier, så det har varit lyckosamt.
Vad skulle du säga var nyckeln, det som gjorde att det verkligen tog fart?
– 2006 hände det väldigt mycket. Vi hade precis flyttat till där vi är idag då jag blev kontaktad av det danska bolaget JKF som frågade om jag ville ha agenturen för dem i Sverige. JKF tillverkar produkter av vad som enligt mig är toppkvalitet så jag tackade ja och fick en enorm skjuts. Det avtalet ledde till många nya kunder i Sverige och Norge. Sist men inte minst har jag ju väldigt bra medarbetare.
Att starta entreprenadbolag i en bransch där ni även är grossister, hur har det tagits emot?
– Många kan tycka att det är svårt att vara både grossist och entreprenadbolag, men jag tror att vi behöver både och för att många av våra kunder vill ha hjälp med montaget. Även de som är entreprenörer kanske behöver hjälp med att dimensionera systemet.
Det sägs att hemligheten bakom tillväxt är att kunna delegera.
– Har man ett för stort kontrollbehov – vilket en del har – så är det svårt. Men jag har inget problem med det, tvärtom så tänker jag att många av mina anställda är bättre än mig på sina bitar. Inköpsbiten håller jag fortfarande fast vid, men jag behöver inte vara så involverad i den övriga driften längre utan kan rikta in mig på mer strategiska delar. Det betyder att jag har fått ett bättre liv, mer tid, mer normala arbetsdagar och har kunnat lägga kraft och fokus på att expandera utomlands.
Hur ser expansionen utomlands ut?
– Just nu arbetar vi med Frankrike och sedan blir det England. Vi tittar på relativt stora länder där vi inte har så mycket kunder. I Frankrike hade vi just inte någon försäljning och jag tänkte att enda sättet att lyckas där är att ha en lokal förankring, kunna språket, kunna träffa kunder. Tyskland är också en jättestor marknad och där startade jag ett bolag för ganska länge sen som går bra och har en duktig kille i ledningen. På sikt kanske vi även måste bygga upp ett lager i Centraleuropa eftersom fraktkostnaderna är ett problem för oss, de slår ganska hårt.
– Vissa exportmarknader tål inte höga priser så vi har kvar produktionen i ett annat land och lagerhåller där för vissa exportländer. I Sverige har vi JKF som levererar vilket borgar för konstant hög kvalitet. Med det här upplägget kan vi både möta lågprismarknader och högkvalitativa krav.
I en så här liten bransch, i ett företag som fortfarande inte har så många anställda – hur gör man för att göra rätt rekryteringar?
– Vår representant i Polen till exempel träffade jag på en mässa och fick en bra magkänsla – det märktes att han hade en väldigt stark vilja. Vår anställda i Frankrike kände jag sedan innan, han var gruppchef i ett företag och hade byggt upp en liknande verksamhet tidigare. Att rekrytera tekniska säljare är svårast, att hitta folk som kan dimensionera de här systemen, räkna på hastigheter och stoftpartiklar, vilka fläktar man ska välja. Det är många variabler och det är bara en handfull människor som kan det i Sverige, det finns ingen utbildning utan bygger ofta på erfarenhet. Jag kände tidigare att vi hade blivit för mycket ordermottagare, beroende av att kunden visste vad de skulle ha, så för att öka kunskaperna på den tekniska sidan anställde vi två tekniska säljare förra året. De sökte sig hit samtidigt och det var ett tufft beslut att anställa båda två, men eftersom det är så svårt att hitta rätt personer tog vi risken och det har lönat sig.
En av konkurrensfördelarna som Lajac har i rekryteringsracet är enligt Lars att de som arbetar för honom trivs bra.
– Det är lättare att rekrytera människor när man ser att det finns en bra gemenskap i bolaget. Det är inte alltid pengar och löner som spelar de viktigaste rollerna. Det blir bra om alla jobbar hårt och drar åt samma håll.
Hur ser konkurrensen i branschen ut?
– Det är inte många som jobbar på samma sätt som vi gör, konkurrensen finns på enskilda delar. Vi har stoft- och centraldammsugning, allt i lager, kan leverera på en dag. Det är livsviktigt för våra kunder att de får in kompletteringar och order snabbt. Lovar vi att skicka dagen efter så ser vi till att vi gör det, vår logistikavdelning är enormt ansvarskännande och stannar på kvällarna om det behövs.
Vad står på agendan för Lajac framöver, förutom utlandsexpansionen?
– Vi ska bredda oss i Sverige. Det finns väldigt mycket att göra, det finns så många typer av industrier som alstrar stoft- och dammpartiklar. Allt ifrån ortopeder till båtbyggare. Bredden på marknaden är otrolig. Vår affärsidé är att skapa en bättre arbetsmiljö för de som arbetar på de här arbetsplatserna och i och med att lagkraven bara ökar ser det positivt ut för oss.
Lars är uppväxt på öster och bor i sitt föräldrahem, byggt 1957.
– Det är en speciell känsla att vara kvar där. Jag har hållit mig på öster hela mitt liv och när jag startade mitt företag ville jag ha även det här.
Han drivs av en väldigt stark vilja, tycker om att jobba mycket och är rastlös som person. Tre perfekta egenskaper för en entreprenör. Men även perfekta egenskaper när man har en hobby som handlar om att spåra upp och renovera bilar tillverkade 1957, mer specifikt Chryslerkoncernens toppmodeller. Anledningarna till avgränsningen är ganska enkla: Lars föddes samma år, och anser även att det var då de vackraste bilarna gjordes. Över tid har han byggt upp en imponerande samling, troligtvis unik i Europa.
– Det är ganska unika bilar, top of the line-modellerna från Chryslerkoncernen 1957: Chrysler, Imperial, DeSoto, Dodge, Plymouth. Jag vill ha toppmodellerna av allihop och har nästan två av varje nu, några står kvar på renovering i USA. Många av de bilar jag äger har jag renoverat själv, men nu har jag en bra kontakt i USA som hjälper mig. I takt med att jag har fått mer normala arbetstider och en bättre ekonomi så har jag kunnat öka den tid jag lägger på mitt intresse.
På somrarna åker han på marknader och bilträffar och jagar både reservdelar och tidstypiska inredningsdetaljer till bilhallen.
– Jag varvar ner när jag går omkring och plockar bland bilar och prylar. När man jobbar administrativt och med stresspåslag är det skönt att stå i garaget och få jobba med händerna.
Fakta om Lajac
– Lajac grundades 2001.
– Har verksamhet i sju europeiska länder.
– Koncernen omsätter idag omkring 120 miljoner kronor.
– Lajacs produktkatalog trycks i 25 000 exemplar.
