Om ni ska se en fotoutställning i sommar så är det inte dumt att låta valet falla på Fri från tyglar, som visas på Anckarsvärds magasin ute vid Karlslunds herrgård som en del av fotofestivalen Örebro Photo. Vackra bilder av fria men ofria hästar, som avbildas nästan helt utan tecken på mänskligt liv. Fotografen och örebroaren Agnes Thor delar sedan några år tillbaka sin tid mellan Sverige och USA, närmare bestämt New York, och vi skajpade upp henne för ett samtal om både och.
Berätta om Fri från tyglar.
– Det är ett pågående projekt som jag började med för ungefär ett år sedan. Jag hade börjat plåta hästar när jag bodde i Örebro under en längre tid senast. Jag red ganska mycket då, och började plåta hästar medan jag red men tänkte inte så mycket mer på det. Förra sommaren började jag på allvar kan man säga. Jag åkte runt i USA och tog bilder och fotade även i Karlslund. Jag har arbetat med det under året som gått, det ska bli ett större projekt och på Anckarsvärds magasin visar jag lite av det, inledningen på projektet.
Vad ska det bli?
– Jag började inte med en tydlig idé men under arbetets gång så är det som att jag har hittat flera spår som jag vill arbeta vidare med. Den första delen handlar om människans relation till hästen. Hästarna är fria i sitt instängda tillstånd, kan man säga. De är till synes fria på bilderna, men man känner en närvaro av människan, det kan vara en hand, en liten detalj. Det blev inledningen och i augusti ska jag resa till Montana och fota.
Är det Montanas vildhästar du siktar på då?
– Inte dem specifikt. Jag vill röra mig västerut, och bland annat undersöka cowboykulturen och westernridning.
Varför blev det just hästar?
– Jag har ju växt upp nära Karlslund, nära ett stall, och började rida när jag var sju år. Det fanns liksom alltid hästar omkring mig när jag växte upp. Jag var inte den mest dedikerade hästtjejen, men jag gillade att rida och vara med hästar och även om jag slutade med det som tonåring när jag blev intresserad av “kultur” så har det legat kvar i mig. Alla intressen jag har blir så småningom till konst i mitt fotograferande, mitt konstnärsskap grundar sig ofta i personligt intresse. Men jag vill inte att det bara ska handla om mig – jag försöker att genom research och att träffa människor skapa en mer allmängiltig berättelse.
Och nu är du tillbaka på Karlslund, som utställare.
– Ja det var väldigt kul, det är en speciell lokal. I normala fall hänger det hembygdsutställningar där och så, men det blev superfint när de hängde upp våra bilder. Mina foton visas ihop med en annan utställning: arkivbilder från Theodor Diedens, som växte upp i Karlslund, motorcykelresa i USA 1913.
New York är väl en trevlig miljö att vara i för en fotograf?
– Både och – jag tycker att New York som miljö är lite gjord, men det är kul att vara här. Det finns jobb och mycket folk som håller på med olika saker, många kreativa människor i olika branscher. Det finns väldigt mycket fina vyer här, och de är lättare att komma åt än i Sverige.
Har du någon favoritplats “over there”?
– Dels gillar jag alla små parker som finns här och var, vart som helst där det finns lite natur, men sen gillar jag att vara hemma. Jag gillar mitt hem, jag är ganska lokal, hänger i mitt kvarter i Ridgewood i Queens.
Hur funkar det med kommersiella uppdrag? Har du en agent?
– Jag har en agent här och så gör jag en del jobb utanför det. Det blir porträtt, en del mode – men inte så mycket längre, berättelser, ibland dokumentära uppdrag. Jag har fotat åt bland annat svenska Elle interiör, sånt tycker jag är intressant. Idag har jag varit och rekat platser utanför stan, för ett jobb jag ska göra till en bröllopsklänningskollektion. Jag gör ju helst konstfoto, men finansierar det med att arbeta med kommersiella uppdrag.
Hur skulle du själv beskriva dig som fotograf?
– Jag arbetar med naturligt ljus, med vackert ljus, material och miljöer. Gärna med något slags djup. Det behöver inte vara klassiskt vackert, men ha någon slags naturlighet. Jag träffade en annan svensk fotograf härom veckan som frågade hur jag fick det att se så vackert ut hela tiden, och jag svarade att jag inte använder så mycket effekter, mer än naturliga effekter. Jag fotograferar min bild av verkligheten.