Om du skulle skriva ner alla typer av musik du känner till på en bit papper skulle listan antagligen vara långt ifrån det hutlöst höga antalet genrer som faktiskt existerar. Människor gillar att kategorisera, och så fort någonting gör en mikroskopisk avvikning placeras det i ett nytt fack. Punk är inte bara punk – det är skapunk, garagepunk, glampunk, hardcorepunk, folkpunk och riot grrrl punk. Det är mycket att hålla reda på.

Detta behöver nödvändigtvis inte vara en dålig sak. Förvirrande, absolut, men det är också ett sätt för musikentusiaster att hitta musiker och band som passar just deras specifika smaker. Som musiker och musikälskare vet jag själv hur petig man kan vara med sin musik. Jag må gilla syntmusik, men det måste vara en särskild slags syntmusik.

Tv-spelsindustrin skulle antagligen tjäna på att, precis som musiken har gjort, försöka expandera sina genrer. Eller åtminstone modernisera dem som redan existerar. Plattformsspel, förstapersonsskjutare och pusselspel är beskrivningar som har funnits nästan lika länge som mediet, och beskriver spelen som skapades och spelades under tv-spelens begynnelse. Vi har kommit en bra bit sedan dess. Idag kan spelutvecklare berätta historier med sina spel, sluka spelare i interaktiva berättelser och, framför allt, bända och böja på definitionerna av de etablerade genrerna. Att beskriva Spec Ops: The Line som en ”tredjepersonsskjutare” vore inte rättvist med tanke på spelets budskap. Denna kategori berättar bara var kameran är någonstans.

På senare tid har det släppts en del titlar som jag personligen skulle vilja kalla ”komedispel”. Vad annars ska man kalla spel som Octodad och Goat Simulator? Jag kan inte komma på någonting annat som korrekt beskriver vad det är spelarna borde förvänta sig. Och med tanke på den ej namngivna genrens växande popularitet kanske det är dags att placera den i ett fack.