Det borde gå att kalla honom för levande legend. Kanske kan man också kalla honom för en av proggens absoluta ikoner. Alltid medveten och alltid engagerad på vänsterkanten. Nu är det 50 år sedan han för första gången ställde sig på scenen och 27 april kommer han till Kulturhuset i Örebro.
I den händelse någon skulle undra är det Mikael Wiehe det handlar om. Hans meritlista skulle kunna användas som en hyfsat lång halsduk, om än av papper, om den skrevs ut. Nu kommer han än en gång till Örebro.
Många av oss behöver säkert bara höra hans namn för att den inbyggda grammofonen automatiskt ska börja spela upp låtar som Vem kan man lita på, Cheops Pyramid, Victor Jara, Flickan och kråkan, Titanic och mycket annat, helt okontrollerat i våra huvuden. För många av oss kommer också Björn Afzelius automatiskt och knackar på i samma veva
Wiehes sånger har genom åren kommit att spelas in av en mängd olika artister, som till exempel Monica Zetterlund, Imperiet, Timbuktu, Rikard Wolff, Björn Afzelius, Thåström och Tomas Ledin.
Trots att Hoola Bandola Band ingalunda var Mikael Wiehes första musikaliska satsning – han började i Coolings Traditional Jazzmen 1963 och fortsatte sedan i Blunck’s Lucky Seven där han spelade saxofon tillsammans med den blivande journalisten Göran Skytte – så är det nog just Hoola Bandola han för alltid är ihopkopplad med. Detta trots att de redan 1976 kastade in handduken och Mikael Wiehe gick vidare till Kabaréorkestern.
Sedan dess har det blivit en rad samarbeten, men inte minst har Mikael Wiehe framträtt som soloartist och det är som sådan han nu kommer till Örebro den 27 april. Det blir en intim och publiknära spelning där publiken kommer att bjudas på en mix av både gammal och nytt material, blandat med Mikael Wiehes betraktelser.
Konserten äger rum på Kulturhuset.