Uppdrag Sweet Tooth
Ian McEwan
Brombergs

Ian McEwan har med romaner som Försoning (som blivit film), Hetta och Amsterdam blivit en av Storbritanniens största författare. Han har inte blivit någon favorit hos mig, McEwan är en ganska tråkig författare. Det är han även i Uppdrag Sweet Tooth, som är ett slags agentroman. Agenten i detta fall är den 22-åriga Serena, som med medelmåttiga betyg i matematik från universitetet, men med romanslukartendenser, blir anställd som kontorsbiträde inom MI5. Det är tidigt sjuttiotal och organisationen vill se till att antikommunistiska författarämnen premieras just för att motverka de prokommunistiska strömningar som finns i landet. Serena, med efternamnet Frome, som hon vid ett par tillfällen säger rimmar på vad som i svensk översättning lite löjligt blir ”skum” (alltså foam) och inte alls rimmar på Frome, anlitas till uppdraget att övertyga en författare om att han förtjänar ett stipendium. Det hela sker under täckmantel, men Serena blir kär i den författare hon fått i uppdrag att rekrytera och tampas med viljan att berätta för honom vem hon egentligen är. Serena är romanens ”jag”, hon är en tråkig berättare och det blir inte mycket roligare när McEwan försöker sig på ett överraskande slut eller slänger sig med litteraturreferenser. Uppdrag Sweet Tooth är och förblir en tråkig roman, om än i övrigt en välskriven sådan.